Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - VI. Hur de rodde till Dnjepr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Östgötar.
Floden var bred här och strömmen ringa. Toke ropade
nu till babords roddare att taga i och till styrbords att vila
på årorna, och fick hastigt skeppet svängt runt, in mot
östgötarna, tills båda skeppen gledo jämsides nedåt
strömmen, så nära varandra att de knappt hade årorna fria.
— Där hade vi haft er om vi velat, sade Toke belåtet.
Och det fast ni hade strömmen till hjälp, Sådant ha vi
varit med om förr.
Östgöten såg deras villighet till strid, och hans röst blev
lugnare.
— Ha ni mött gutar på floden? frågade han.
— Tre skepp i förmiddags, svarade Orm.
— Talades ni vid?
— Tall vänlighet. De hade god frakt och frågade efter
östgötar.
— Frågade de efter östgötar? Voro de rädda?
— De sade att de hade det ledsamt utan dem.
— Det är likt dem, sade östgöten. Tre skepp? Vad
frakt ha ni?
— Vapen och män. Är det något du önskar?
— Då ha vi det lika ställt och ingenting att slåss om,
sade den andre. Lyssna nu till mitt råd. Följ med och tag
gutarna. Det blir vinst som lönar sig, och vi dela
broderligt.
— Vad har du otalt med dem? frågade Spof.
— De ha rikedom och jag har ingen. Är det inte nog?
Lyckan har varit oss emot på hemfärden. Vi kommo rika
från Volga, men mererna lågo i försåt vid sitt dragställe.
Där miste vi vårt ena skepp och det mesta godset, Och
som stackare vilja vi inte komma hem. Följ nu med, om
ni äro de män ni se ut till. Gutarna äro värda besväret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
