Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - VII. Om det som hände vid forsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sak längre än till tredje kannan, inte ens om döden satts
som straff för den lösmynte. Och blir vårt ärende känt
för storfursten och hans män, då ha vi olyckan över oss;
ty då blir det många som vilja dela silver och guld med
oss, eller helst dräpa oss alla och behålla det för egen del.
Och till allt detta ha vi nu också dessa patzinaker som
lura vid forsarna.
Olof och Toke höllo med om att här fanns mycket att
tänka på. Toke ville veta hur långt det var från Kiev till
forsarna, och om det fanns föda att få på vägen dit.
— Från Kiev till forsarna är det nio goda dagsresor,
sade Olof; men därom kan Spof säga säkrare besked än
jag. Den gång jag färdades där, bytte vi oss till föda av
herdar vid stranden och togo också mycket i en rik by
hos severjanerna. Men det kan vara annorlunda nu, om
ofred råder.
— Det vore oklokt att komma till Kiev med männen
ovetande om vad vårt sanna ärende är, sade Toke. Ty där
må finnas mycket som lockar, och många skulle kanske
vägra att följa oss längre, när vi aldrig nämnt annat än
Kiev som vår resas mål.
— Det värsta är att storfursten genast skulle värva
många av våra män, och helst oss alla, sade Olof. Jag har
tjänat storfurst Vladimir och vet hur det är i Kiev. God
sold har han alltid betalt, och har han nu ofred betalar
han nog bättre än vanligt. Det är så med honom, att han
aldrig kan få nog av nordmän i sin hird; dem håller han
för de bästa, såsom riktigt är, och älskar dem högt,
alltsedan han blev hjälpt till sin furstestol av svear i sina unga
dagar. Och av sveasläkt är han ju själv från början. Han
har många sätt att locka nordmän att bli kvar i Kiev,
även om de inte genast låta locka sig av hans guld.
Orm nickade och satt tankfull och såg ned i vattnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
