Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - VII. Om det som hände vid forsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjälpa det som hänt, och han lugnade sig och fortsatte
med sitt fiske.
— Här är något annat, sade Skule och lyfte upp en
fångst. Och detta är tyngre än sten.
Det var en liten kista av koppar, mycket grön och
mycket tung; kors och tvärs var den omlindad med fina röda
rep, som voro förseglade med bly.
— Ja, ja, kistorna, sade Orm. Dem hade jag glömt. Det
skall finnas fyra sådana små kistor. De äro fulla av kram
för kvinnor. Men allt silvret är i säckarna.
Med de övriga säckarna hade de bättre lycka, så att de
kommo upp utan att något gick till spillo. Allas glädje
ökades för varje nytt fynd, och ingen tänkte längre på
patzinaker eller på att tiden led. De två sista kistorna fingo
de leta efter en god stund, ty de hade sjunkit ned bland
grus på bottnen. Men till sist hittades också dessa, och allt
lades på kärran.
Det mesta av natten hade nu gått, och så snart de
befunno sig på återväg kom oron för patzinakerna åter över
dem.
— När det börjar ljusna komma de, sade Spof.
— Orms lycka är bättre än de flestas, sade Olof
Sommarfågel, och min egen är inte bland de sämsta. Och det
kan hända att vi slippa patzinakerna helt och hållet. Ty
nu har det gått lång tid sedan de båda ryttarna sågo oss,
och därefter ha vi inte sett en enda. Det må betyda att
patzinakerna nu vänta på oss nedanför den sista forsen,
där dragspåret slutar; ty de kunna ej veta att vi endast
skulle gå halvvägs och sedan tillbaka igen. Därför komma
de inte efter oss förrän de förstått sitt misstag, och vill
det sig väl nå vi skeppet före dem.
Däri blev han likväl ej sannspådd, ehuru det inte var
långt ifrån; ty en stund efter dagningen, när de endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>