Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - X. Hur de gjorde upp med den galne magistern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båghåll dit. Tokes horn dröjde, och Orm ville ogärna röja
sin flock i förtid; men han tecknade åt tvenne män i
närheten som varit med i striden vid forsarna och
räknades bland de säkraste med båge. De trodde sig om att
lägga omkull männen vid källan, och de reste sig bak
var sin stam och lade pil på sträng. Men Orm bad dem
vänta.
Kvinnorna hade nu fyllt sina ämbar och vänt sig för
att gå; då skrek Orm två gånger med en ormvråks läte.
Det var ett läte som han gärna härmade, och hans barn
kände gott till det tecknet. Ludmilla sågs räta på sig när
hon hörde det. Hon tog långsamt några steg med de
andra; därpå snavade hon, så att allt vattnet spilldes ut.
Hon gav till ett rop och gick tillbaka till källan och
fyllde åter ämbaren. Detta gick långsamt för henne, och när
hon var färdig satte hon sig ned och höll om sin fot. De
båda männen sade något med sträng röst och gingo fram
mot henne för att få henne med sig. Då lade hon sig
raklång på rygg och skrek.
Alltjämt var det tyst från Tokes håll; men det gick
nu inte att vänta längre, ty när hundarna hörde
Ludmillas rop började de morra.
Orm sade åt sina män, och båda bågarna klungo på
samma gång. Det var goda skott, och pilarna sutto där
de skulle; men männen hade tjocka lädertröjor på sig och
höllo sig på benen. De ryckte ut pilarna och tjöto; och
Ludmilla for upp och slog den närmste över huvudet
med ett ämbar och började springa av alla krafter mot
skogen. De båda männen voro oförsagda och satte efter
henne och voro henne tätt i hälarna, och män sågos
komma fram mellan husen för att se vad det skreks om vid
källan.
— Släpp hundarna, sade Orm och sprang fram ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
