Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han var en liten säker herre med gröna tänder
och ett drag af beslutsamhet kring munnen. Hans
klädsel var oklanderlig men han såg aldrig ren ut.
Hans lilla hufvud pryddes utåt af ett flottigt
hår af obestämd kulör. Invändigt var allting rödt
utan nyanser.
I detta lilla hufvud hade alla tidens stora frågor
fått sin bestämda plats; det fans icke det spörsmål
mellan himmel och jord, som han icke på förhand
var på det klara med. Allt tedde sig så enkelt
för hans okomplicerade hjerna — sådan var hans
mening, och det föll honom aldrig in, att icke hans
mening var den absolut riktiga. Med en landsorts-
skolmästares bornerade säkerhet och en rabulists
hänsynslöshet gaf han sitt inlägg i stort som smått.
Han disputerade om religion och moral, dygd. och
last, filosofi och estetik — och när hau intagit sin
position kunde intet argument drifva honom der-
ifrån. Sökte någon imponera på honom med skäl,
blef Falköga endast förvånad öfver den andres dum-
het; och det slutade alltid med en straffpredikan,
deri orden trångbröstad, konservativ, föråldrad,
idiotisk, ingingo som stående kryddor. Ty Falköga
blef alltid indignerad, om någon betviflade, att hans
mening var den rena oförfalskade sanningen.
Herr Abraham Jakobson hade ställt sin bildning
och sin begåfning till de radikala idéernas tjenst och
blifvit accepterad. Hans bildning var inhemtad vid
en folkhögskola, och derför ansåg han alla andra
bildningsanstalter för olämpliga och irrationella.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
