Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konsten, för hvilken han tidigt visade en böjelse, som
yttrade sig på ett högst eget sätt. Då han skulle lära sig
främmande språk, kunde han dertill icke förmås med
mindre, än att han fick göra början med läsning af
poeternas arbeten. Sålunda lärde han sig latinet af Virgilius
och Ovidius, franskan af Racine och Voltaire, engelskan
af Pope och italienskan af Tasso; tyska kunde han så
mycket, alt han kände Tysklands mest betydande
poeter. Häraf vann han äfven den fördelen, att han af
dessa mönster än mera odlade och förädlade sin smak
och sina egna anlag för skaldekonsten. Det dröjde icke
heller länge, innan han visade, med hvilken nytta han
studerat dessa författares erkända mästerstycken. Blott 17
år gammal, skrcf han Boråsiaden, en dikt i fyra
sånger, hvilken dock först utkom året före hans död. Sedan
hafva upplagor deraf utkommit 1783 och 1820. Hans
öf-riga kända poemer äro alla tryckta efter hans död; Neri
utkom först 1784; af hans smärre skaldestycken äro
några intagne i 9:de delen af Samlaren. Sedan har hans’
vän, Gustaf Regner, omtryckt dessa och samlat hans
ö.friga poemer i Svenska parnassen för 1784 och 1785.
Näst poesien var historien hans käraste studium. Han
ville af den fullkomligt lära känna menniskoslägtets
dygder och fel med dess olika lynnen och seder under olika
tidehvarf. För att derutinnan ernå den möjligaste
säkerhet, studerade han derjemte Greklands, Roms och
isyn-n.erhet fäderneslandets urkunder och fornlemningar, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
