Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jemle han äfven inhemtade kännedom om det gamla
Gö-thiska språket. Med dessa studier och lifliga intresse
för fäderneslandets forntid, är det skäl förmoda, att den
unge Rudbeck — medelst återupplifvande af den för
denna vetenskap förkolnade smak — med en efter sin tid
mera lämpad urskiljning, blifvit, livad den gamle Rudbeck
var, om ej döden alltför tidigt afbrutit hans verksamhet.
Han började ock ett utkast till en afhandling: Om de
äldsta nordiska poeter, om hvilkas skaldelära han
gjort åtskilliga vigtiga upptäckter. Han hade för afsigt att
belysa dem med exempel och imitationer på vårt nuvarande
språk, och sålunda visa dessa skalders styrka i tankarna,
ehuru deras qväden anses enfaldiga af mindre kännare.
Äfvenledes hade den flitige Rudbeck företagit sig att
från franskan öfversätta Mahomet eller le Fanatisme,
en af Voltaires namnkunnigaste tragedier. Dermed
hann han dock icke längre än nära tre akter.
Fortsättningen verkställdes sedan af hans nyssnämnde vän,
Gustaf Regnér.
Redan under sitt vistande i Upsala tillhörde Rudbeck
ett derstädes stiftadt Vitterhetssamfund; vid sin återkomst
till Stockholm invaldes han till ledamot af sällskapet
Utile Dulci, hvilket ihågkommit honom med ett
åminnelsetal, som hölls af kanslisten vid Kongl.
Antiquitets-arkivet F. C. Broman.
Rudbeck hade ett manligt ansigte; hans qvicka ögon
röjde eld och ett lekande snille. Hans lyckliga natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
