Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boråsiad - Andra Sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra Sången.
På stadens stora torg man redan plantadt skådar
Det grymma stridsbaner, som krigets faror bådar.
Den spända trummans larm ett ovant buller gör,
Och folkets skri och gny man allestädes hör.
De gamle rådmän re’n i tunga vapen blänka
De glömma sina år och blott på staden tänka:
Och re’n den raska hop som kännes af sitt mod,
Som ungdom krafter gett och mera hetsig hlod,
Församlad, väpnad är, och tyckes blott begära
Att slåss för stadens värn och dö för Edboms ära.
Men bjelten mediertid lagt fredens mantel ner,
Hans höga hatt, hans påk, allt krigets tecken ger.
En lurfvig, hvit peruk hans breda panna pryder,
Som Edboms värdighet med hundra lockar tyder:
Ett konstladt bockeragg tycks liksom yfva sig,
Att svepa in ett vett, som styr i fred och krig.
Höljd af en mörkblå rock, som sjuttonhundra fyra
Blef åt hans farfar gjord då han Borås fick styra,
Han vid sin fasta länd en forntids värja drar,
Tre tum är klingans bredd, tre böglor fästet har;
Och fast en åldrig råst den fästat i sin skida,
Den örlogs märke är och pryder hjeltens sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
