- Project Runeberg -  Rök-Lenas stuga : tidsbild tillägnad de unga /
191

(1906) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke bara en dröm.

191

Dag!» sade Norden, »och icke minst bidrager den
omständigheten därtill, att du icke med ett ord låtit någon
ibland oss veta, att du lefver.»

»Har du icke fått bref därom, Magda?»

»Nej — Herbert — skulle jag bära sorgdräkt då?!»

Han såg på hennes svarta klädning och hennes
tärda, bleka kinder, och han pressade den lilla varelsen
hårdt, liksom skyddande intill sig.

»Men patron» — Ekskog trädde in i rummet. »Har
patron icke fått bref från mig med begäran att förbereda
min hustru på min återkomst — för så vidt hon var i
lifvet, som jag nu, Gudi lof, ser, att hon är?»

»Min käre Dag, skulle jag velat uraktlåta att så
göra! Jag gick ju här och våndades med det här
brefvet, som underrättade om återfinnandet af ditt lik samt
dess begrafning. Se här. tag själf och läs! — Och jag
hade knappt mod att tala om det för din hustru, i det
samma du själf så oförmodadt stod midt ibland oss.
Det måtte väl ha varit något hinder — eller sudderi
— med posten däruppe, eftersom dina bref icke gått
fram.»

Kvinnorna, som hade att ställa i köket, hade haft
nog själsnärvaro att ställa i ordning med kaffe och
smörgåsar på ny räkning inne i det stora rummet i villans
andra del, hvilket från början var ämnadt åt Dag och
hans hustru, men som hittills fått stå nästan tomt. Och
nu kunde alla de andra, som voro inne, väl behöfva en
tår till, och de kunde icke neka att göra Dag sällskap.

Men Magda hade blifvit så skakad, att hon måste
hålla sig stilla på mormors soffa. Hon hade svårt att
hämta sig och sätta sig in i verkligheten.

»Eiin — är det icke bara en dröm?» frågade hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roklena/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free