Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Huvudströmningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUVUDSTRÖMNINGARNA 17
turen. Barocken var utdömd. Abate Galiani skrev till M:me.
d’Epinay, att de gamle överträffat oss i allt; de hade aldrig
varken målat eller skulpterat döden, “cette figure hideuse,
dégoutante, révoltante“, som ej i något avseende sporrar oss utan
blott förgiftar livet för oss. Symbolerna på deras grifter äro alltid
glada och vackra, deras helvete är en avgrund “de gens de bien
et de goût“. Hur den italienska anden redan fjärmat sig från
Berninis tider, från hans benrangel på minnesvårdarna över
landets stormän!
IV.
Musiken och sången och i samband därmed teatern, som
redan på 1600-talet nått hög utveckling i Italien, blev i XVIII
århundradet ett av de förnämsta uttrycken för nationens ande,
och genom sina operor, sina kompositörer, sina sångare och
sångerskor, sina dansmästare och dansöser utövade Italien ett
icke ringa inflytande på kulturutvecklingen i hela Europa.
Fyra framstående skolor i sång och musik: i Neapel, i Rom,
i Bologna och Venedig voro så att säga suveräner i
musikvärlden. Högst i förra hälften av seklet stod den neapolitanska
skolan tack vare sångardynastien Scarlattis utomordentliga talang.
Domenico Scarlatti (född i Neapel 1683) gjorde den italienska
musiken berömd i England, Frankrike, Spanien och Portugal;
hans sonson, Giuseppe Scarlatti, tillbragte större delen av sitt
liv i Wien. Sångaren Farinelli (född 1705), också neapolitanare,
blev spansk grand och riddare av Calatravaorden, var en favorit
vid de europeiska hoven och hade till och med stort politiskt
inflytande. Maria Teresia stod i förtrolig korrespondens med
honom. Aren 1737—1761 var han chef för operan i Madrid och
uppbar i årlig lön den då oerhörda summan av två tusen pund
sterling.
I senare hälften av seklet var Bolognaskolan den
namnkunnigaste. Till dess stjärnor hörde den ryktbara Brigida Banti;
känd i hela Europa uppträdde hon i Metastasios operor i
London, Paris, Wien och Varschau, där konung Stanislaus
Poniatowski bar hennes son till dopet. Återkommen till Italien väckte
hon stormande hänförelse genom sin sång, och en av hennes
biografer förklarar, att om Dantes paradis skall tänkas genljuda
av himmelsk musik, så kan där ej saknas Brigidas röst.
Rokokomänniskorna. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
