Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Rokokon i Venedig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROKOKON I VENEDIG 73
estrad till en teaterscen. Det var gammal sed i Italien, att
charlatanen förde med sig ett litet komediantsällskap, som efter slutade
tandutdragningar gav komniiska föreställningar. Charlatanen tog
av sig den majestätiska trollkarlsmanteln och kostymerade sig
till Pantalone. Men ibland infunno sig icke mindre än två
dylika charlatansällskap till karnevalen, och då uppstod en
förbittrad tävlan. En karneval slog sig sålunda en ung bolognesare,
Giovanni Bissoni, ned med sin trupp tätt intill Girolamo, en
allmänt känd charlatan, som sålde allehanda slags läkemedel.
Publiken vände sig till sin gamle bekante Girolamo, och Bissoni
gjorde till en början dåliga affärer. Men han visste råd; han
började berätta för dem som samlade sig kring hans estrad, att
han var son till Girolamo och frånstulit denne alla hans recept
och hemligheter. Girolamo hade nämligen varit en hård och
grym fader och för en obetydlig anledning kört honom ur huset.
Publiken blev rörd och började sympatisera med den unge
bolognesaren, som begagnande sig härav sprang ned från sin estrad
och bort till rivalen, kastade sig på knä för honom och började
bönfalla sin förmente fader att åter taga honom till nåder.
Girolamo, som inte visste vad detta skulle betyda, körde bort
skälmen och bedyrade, att han inte hade någon son och icke ens
var gift. Publiken trodde inte dessa försäkringar och blev
uppbragt mot den hårdhjärtade fadern, och för att visa bolognesaren
sin sympati köpte den hela hans förråd av medicin. Med pungen
full av sekiner gav sig Bissoni hals över huvud av från Venedig.
Charlatanerna hade en särskild förkärlek för tandläkaryrket.
Under karnevalen och på marknaderna uppträdde de i
oräkneligt antal. En viss Giovanni Trinsi färdades som en prins, med
flere vagnar och talrik betjäning. Han annonserade, att han
drog ut tänder smärtfritt, vilket förskaffade honom en massa
klienter. 1753 hade han dock inte tur i Venedig; han förälskade
sig i en donna, som efterspanades av polisen för någon
förbrytelse, och som han ej ville se den tillbedda arresterad, avvek
han i hemlighet i hennes sällskap, lämnande betjäning och
vagnar kvar i Mestre. Han överglänstes dock av en annan kollega,
som några år senare besökte Venedig och på Giudecca hòôöll tolv
hästar och flera kuskar. Även denne öppnade affär på
Markustorget och annonserade, att han tillhandahöll en balsam, som
förlängde livet, samt andra medel ofelbara mot även de svåraste
sjukdomar. Folk trängdes kring hans estrad, och pengar flöto
in i massa. Hälsovårdsnämnden tyckte emellertid ej om dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
