Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Samlarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJORTONDE KAPITLET.
SAMLARNA.
I.
En av de mest karakteristiska företeelserna i 1700-talets Rom
var antikvitetsvurmen. Den uppammades av omgivningen, den
uppmuntrades av påvliga regeringen, som betraktade alla andra
moderna vetenskaper som misstänkta, som en fara för statens
bestånd. Så den franska filosofien, den engelska
nationalekonomien, naturvetenskaperna, ja agronomien, ty den påvisade
apostoliska kammarens bristande omvårdnad om jordbruket och
missförhållandena inom administrationen. Däremot var det tillåtet
att skriva sonetter och syssla med arkeologi, ty det gjorde ingen
skada, tvärtom, det medförde en viss ära och därjämte
ekonomiska fördelar för påvedömet.
Också utvecklade sig inom romerska samhället den
uppfattningen, att det för en bildad person ej fanns en noblare uppgift
än att taga vård om antikens minnesmärken, och det gavs intet
lättare sätt att förvärva anseende än att uppträda som
antikvitetskännare. Kardinal Braschi-Onesti, en älskvärd, förekommande
man, som ej gjorde någon människa förnär, men var fullkomligt
oduglig till nyttigt arbete, åtnjöt stor popularitet, emedan han
ansågs för en framstående arkeolog. I själva verket hade han
endast lärt sig några dussin fraser om konst, som han briljerade
med inför de okunniga, med de lärde åter undvek han sorgfälligt
att inlåta sig i några djupare resonemang.
Till de verkliga kännarna hörde i främsta rummet kardinal
Alessandro Albani, som man med rätta skulle kunna kalla
konungen bland XVIII seklets antikvarier i Italien. Han levde i
några och åttio år och hade alltså tid nog att samla en liel skatt
av vetande och erfarenhet om den antika konsten, helst forn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
