Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Samlarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMLARNA 313
geschäftsmakeri. Komedien gjorde stor lycka, hela Rom besökte
föreställningarna.
En del tarvligare kaféer voro mötesplatser för amatörer och
antikvitetshandlare, och där kunde man få se-de mest originella
figurer. En typ var den fattige präststackarn, mager och ruggig
och gul i hyn, som hela livet gick och drömde om att komma
över ett värdefullt marmorstycke eller en sällsynt kamé för att
så sälja det åt någon rik utlänning. Vid detta motsedda fynd
knöto sig alla hans förhoppningar. Hände sig, att han verkligen
lyckades få fatt på någon antik byst, bar han den insvept i en
gammal trasa till kaféet, gav den ett världsberömt namn och
visade den för kännarna. En resenär från norden var närvarande,
då det bland antikvarierna uppstod en häftig tvist, huruvida ett
nyss uppgrävt marmorhuvud föreställde Gajus eller Tiberius
Gracchus; det kunde lika väl föreställa vilken obskyr, fredlig
romare som helst.
I privathusen, på de s. k. “conversazioni“, talades det mest
om antikviteter. Berömdast under Pius VI:s tid var signora Maria
Pezzellis salong, som även Goethe besökte. Gorani, den
berömde memoarförfattaren, infann sig också en gång på en
“conversazione“ hos henne men fann sig allt utom road. Signora
Pezzelli var visserligen en begåvad dam, men hennes uppfostran
hade letts av pedanter, och hon hade ej omdöme nog att inse,
att okunnighet är lättare att fördraga än lärdomsprål. Studiet
av de antika språken, som hon var mycket hemma i, tycktes ej
ha verkat utvecklande på annat än hennes egenkärlek.
Enligt övlig sed tog signora Maria plats i fonden av
salongen, och gästerna slogo sig ned i en krets omkring henne.
Värdinnan satt där pösande av självkänsla, gästerna högtidliga och
uppstramade som i kyrkan. Pedanteriets ande svävade över det
hela, varje ämne diskuterades trögt och omständligt. På ett av
dessa samkväm talades det nästan hela kvällen om en kamé,
som furst Braschi-Onesti hade förvärvat. De tekniska uttrycken
surrade i luften, man citerade Homer, Sofokles, Euripides,
Demostenes, Aiskylos och många andra grekiska författare.
Till sist blevo de lärda själva trötta på sin lärdom och
övergingo till ett aktuellare ämne, de amerikanska förhållandena.
Med djup ringaktning uttalade de sig om Förenta Staterna,
började så beskärma sig över de nya filosofiska riktningarna, som
ju voro påvedömet en nagel i ögat, och övergingo slutligen till
att tala om protestanterna och kalvinisterna i Genève, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
