- Project Runeberg -  Rokokomänniskorna i Rom och Italien /
314

(1922) [MARC] Author: Kazimierz Chledowski Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Samlarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314 ROM stad beskylldes för brist på kultur, emedan dess invånare ej köpte romerska antikviteter. Gorani anmärker, att de romerske lärde på pricken visste eller åtminstone trodde sig veta, var Hannibal slog upp sina läger, var han förlorade ögat, kunde utpeka platsen där Graccherna blevo mördade och där tribunen hade legat på Forum, kunde redogöra för Ciceros gester under talet “Pro lege Manilia“, med ett ord att de visste allt utom vad man bör veta för att vara en bildad person. Styrelsens makt vilade på, att den undertryckte nyttiga kunskaper och uppmuntrade endast sådana, som hämmade kulturens framsteg. Ill. Till sist inte en förfalskare av antika mynt och skulpturer utan en lidelsefull samlare. Vi åsyfta furst Stanislaus Poniatowski, en son till konungens bror Kasimir. Stanislaus August visade ett särskilt intresse för denne brorson, skickade honom till Cambridge att studera och sedan till Italien, och ynglingen fattade en sådan kärlek till södern och dess konstskatter, att han flere gånger återvände dit och slutligen, efter allehanda bedrövelser i fäderneslandet, för alltid bosatte sig i Rom. Stanislaus August skulle till och med gärna ha velat tillförsäkra brorsonen polska tronen efter sin död, men detta motsatte sig kejsarinnan Katarina, trots att hon tyckte bra om honom och ville förmäla honom med storfurstinnan Alexandra. Det är betecknande för tidens antikvariska intressen, att kejsarinnan hade för avsikt att med furst Stanislaus bistånd utge en Homerusupplaga med både grekisk och rysk text och med teckningar efter de vackraste grekiska kaméer. Förslaget avhandlades mellan dem på en hovmiddag i Petersburg hösten 1796, men på grund av kejsarinnans död blev det ej förverkligat. Det var en tid, då furst Stanislaus ansågs som den rikaste magnaten i Europa, och hans obligationer stodo högre i kurs på Amsterdams börs än många krönta huvudens växlar. Efter Polens första delning sålde dock fursten sina ofantliga besittningar i Volynien och Ukraine för ett mycket lågt pris, en miljon sekiner, men han ångrade ej detta steg, skriver han i sina intressanta memoarer, ty han hade förvärvat sig oberoende och lugn. Av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 3 13:09:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rokokomann/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free