320 : ROM den veke påven förmådde ej frigöra sig från Riccis inflytande, och Passionei fick ej uppleva sin seger. . Jesuiterna anmälde klagomål i kurian mot pater Mésenguy från Beauvais, vars katekes (Exposition de la doctrine chrétienne) skulle vara skriven i jansenistisk anda. Påven tillsatte en kommission att granska boken och kallade även Passionei till medlem. Då emellertid kardinalen märkte, att majoriteten i kommissionen skulle komma att ställa sig på jesuiternas sida, lämnade han sammanträdet och for ut till sitt kloster, besluten att ej vidare taga någon befattning med denna sak. Dyster i hågen hade han just satt sig till bords i sällskap med kardinal Sciarra och furst Colonna från Palestrina, då servita Baldoriotti, tjänsteman i apostoliska kammaren, “Substitutus Brevium“, infann sig med order från påven, att Passionei skulle underteckna det breve, som utfärdats mot katekesen i fråga. Kardinalen bleknade och lämnade hastigt matsalen. Baldoriotti, gammal bekant till kardinalen, skyndade efter honom, började försöka lugna honom, bönföll honom att foga sig efter påvens vilja, och var så envis, att Passionei slutligen utan att ens läsa handlingen fattade en penna och skrev under. Hans ögon stodo fulla av tårar, snyftande framstammade han orden: “E fatto della Sancta Sede“ och sjönk så ned på en stol, träffad av slag. Stundtals återfick han sedan sansen, men tala kunde han inte mera, och 5 juli (1761) dog han. Den dyrbara kvarlåtenskapen, kardinalens bibliotek, köpte augustingeneralen Vasquez och införlivade det med boksamlingen i S. Agostino. Kopparstickssamlingen inköpte kardinal Sciarra för Maria Teresias räkning.