Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Samlarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMLARNA 319
En gång fick Frascati besök av den namnkunniga M:me du
Boccage, och då sträckte hela kolonien upp sig och anlade
stadshabit. Kardinalen var synnerligen förtjust i den spirituella
fransyskan, visade henne Roms sevärdheter och kallade sig hennes
“chevalier“. Han gav en fest för henne i Vatikanska biblioteket,
promenerade med henne på Peterstorget och myste åt talet, att
kardinalen förälskat sig i den vackra fransyskan. Även
Benedikt XIV ville göra parisiskans bekantskap, och det arrangerades
ett sammanträffande mellan dem vid S. Maria Maggiore. Påven,
som ville göra kardinalen svartsjuk, skröt med att han kände till
M:me du Boccages dikter även han och kunde dem utantill, och
han läste upp några bitar. Rivaliteten var av oskyldigt slag, ty
beundrarna voro nära åttio år.
Passionei gjorde gärna narr av sina kolleger kardinalerna för
deras brist på bildning, deras formalism i politiken. Som bevis
på att han ibland kunde ha skäl till elaka anmärkningar må
anföras ett enda drag från en något senare tid. En framstående
forskningsresande träffade på en middag hos venetianska
sändebudet kardinal Carrara, som i Rom ansågs för en mycket lärd
man. Det talades om den ryktbare Saussure, som flere gånger
hade bestigit toppen av Mont Blanc. Hans eminens anmärkte,
att det var väl ingenting märkvärdigt, han hade vandrat i
Apenninerna. En av de närvarande påpekade halvhögt, att det ändå
var en viss skillnad mellan Alpernas höjd och Apenninernas.
— Har ni mätt höjden? frågade kardinalen i retad ton.
— Nej, men De Luc, Saussure och några andra
naturvetenskapsmän ha mätt Alpernas höjd.
— De kunna ha misstagit sig.
Man sökte förklara för kardinalen barometerns användning
vid dylika slags mätningar. Carrara skakade dock tvivlande på
huvudet, och när så samtalet gick över på elektricitet, klippte
han otåligt av med förklaringen att “Aristoteles visste mer än
alla de där fysikerna sammantagna“.
Dylika slags “lärde“ kunde verkligen förarga en man med
vidare vyer sådan som Passionei. Klemens XIII:s val fördystrade
hans sista levnadsår. På Benedikt XIV:s kloka styrelse följde
den mest fullständiga reaktion.
Torrigianis och jesuitgeneralen Riccis välde över påven
grämde kardinalen till den grad, att hans hälsa led. Hans dröm
var att förmå påven att upphäva Loyolas orden, ja det påstods
att han ständigt bar ett utkast till bullan i sitt breviarium. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
