Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Konstnärerna i Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTNÄRERNA I ROM 329
endast sanningen, endast det av artistiska teorier oförvillade ögat
skapar verk, som städse skola komma att göra intryck. Porträttet
av greve Stanislaus Potocki till häst (i greve Xaver Branickis
ägo) förstås av varje århundrade.
Samtidigt med David framträdde i Rom en italienare,
bildhuggaren Canova, den ende genialiske representanten för den
neo-grekiska riktningen i konsten, men om honom skola vi tala
längre fram.
lII.
Mengs och Winckelmanns teorier övade ett ödesdigert
inflytande även på den verkligt talangfulla Angelika Kauffmann,
som kom till Rom i början av 1763, knappa tjugotvå år gammal.
Denna tyska med stora, blå ögon och ljuvt ansikte hade tillbragt
sin första ungdom i de schweiziska bergen, i Chur, sedan
vistades hon vid Comosjön och i Milano, där hon mottog sina
tidigaste och starkaste mâåleriska intryck. I Rom träffade hon
Winckelmann, som väckte hennes kärlek till den grekiska
forntiden och i så livliga färger skildrade de antika hjältarna för
henne, att Angelika skuddade av sig de franska inflytelser, hon
växt upp under, och i stället för att som hittills måla efter
naturen började gripa sig an med tavlor föreställande glattstrukna
aktörer i grekiska hjälteroller, i konstlad, liksom bengalisk
belysning.
Det var en lycka för henne, att hon målade porträtt,
utmärkta sådana, vilket ju band henne vid naturstudiet, samt att
hon kom att en längre tid vistas i England, där hon blev bekant
med den store Reynolds, som då stod på höjden av sitt rykte.
Sir Josuah målade hennes porträtt och blev så förälskad i den
utländska konstnärinnan, att han anhöll om hennes hand.
Angelika ville ej träda i äktenskap med den redan åldrade
mästaren, men i stället lät hon sig fångas av en äventyrare,
som sedan han ruinerat henne tog betalt för att, sent omsider,
gå in på skilsmässa. Berövad sina illusioner om kärleken
hängav hon sig med dess mera brinnande iver åt arbetet och blev
en mäålarinna på modet, vars porträtt betalades med femtio guineer
i England.
Men södern drog henne. Trött på ensamheten gifte hon sig
med en venetianare, äldre än hon själv, Antonio Zucchi, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
