Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Papa Braschi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPA BRASCHI 337
stia“, vari han sökte bevisa, att släkten Onesti härstammade från
furstarna av Ravenna och hade ett tusenårigt förflutet bakom sig.
Påven lät för sig och sin familjs räkning måla ett vapen
efter Tedeschis genealogiska anvisningar, och på det sättet
riktades den braschiska vapenskölden med de franska liljorna, den
kejserliga örnen och stjärnorna på himlen, de förnämligaste tecken
heraldiken förfogade över. Som hittills främsta prydnaden på
denna vapensköld hade varit Sefiren, vindens symbol, skrev någon
giftig penna genast följande distikon:
Redde aquilam imperio, Francorum lilia regi,
Sidera redde coelo, caetera, Braschi, tibi.
Men om Braschi lämnat tillbaka vad han tillägnat sig,
nämligen örnen åt kejsardömet, liljorna åt konungen och stjärnorna
åt himlen, skulle endast vinden ha stått honom åter.
Pius VI, liksom Paul Il, var mycket stolt över sitt vackra
yttre, och de regelbundna anletsdragen och den värdiga
hållningen rättfärdigade verkligen hans självbelåtenhet. Goethe såg
påven på Alla själars dag 1787 och säger, att han sällan sett en
så vacker och ståtlig man. Då han en gång färdades i bärstol
genom staden, utropade en ung kvinna i ett fönster: “Quanto è
bello, o, quanto è bello!“ En äldre grannkvinna mitt emot
rättade henne dock sägande: “Tanto è bello, quanto è santo.“
Pius VI var också mycket mån om sin yttre person. Han lät
omsorgsfullt frisera sitt hår, och som han hade mycket små fötter,
sträckte han alltid fram ena foten under sin långa kåpa, då han
satt. Detta undgick ej de elaka romarnas uppmāärksamhet, och
bland allmänheten cirkulerade ett distikon:
Aspice, Roma, Pium, Pius haud est: aspice mimum
Luxuriante coma, luxuriante pede.
Till temperamentet var Pius VI kolerisk, han förgick sig ofta,
och det berättades många anekdoter om hans hetsighet. Det sades
t. ex., att han en gång slängt en chokladkopp i ansiktet på en
betjänt, emedan denne spillt några droppar på fatet, att han alltid
blev otålig på Auditore rotae, som hade till åliggande att iföra
honom hans påvliga skrud och att den stackars monsignoren
ofta fick betala ett dyrt pris för sin hederspost.
Påvens hetsighet intygas också av furst Stanislaus Poniatowski,
Rokokomänniskorna. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
