PAPA BRASCHI 341 stodo visserligen, att Pius VI satte i gång detta väldiga företag blott för att kunna grunda ett feodalt furstendöme åt sin nepot på de torrlagda markerna; men vilket mål påven än må ha haft för ögonen, så var företaget till gagn för hela Italien, och det var stor skada, att det endast delvis kunde genomföras. Envar som färdades landsvägen till Neapel från Rom, var det den vasstun; gade Gorani eller den lättsinnige Casanova, välsignade Pius VI för via Pia, ty så kallades nu den forna via Appia. Påvens företagsamhet uppmuntrade den berömde abate Cancellieri att i en spirituell broschyr med titeln “Supplica degli obelischi giacenti“ göra sig till taleman för de ännu icke uppställda romerska obeliskerna. Följden blev, att Pius ur tusenåriga grushögar lät framgräva tre egyptiska monoliter, som under romerska tiden smyckat Forum Romanum, Campus Martius och Horti Sallustiani. De väldiga pelarna uppställdes framför Kvirinalen, på Montecitorio och Trinità de’ Monti. Alla dessa arbeten slukade ofantliga summor, och statens finanser voro sedan länge i ett bedrövligt skick. Klemens XIV (1759—1774) hade trots sin sparsamhet efterlämnat en skuld på 74,000,000 taler, och statsinkomsterna räckte ej till att betala räntorna. Det årliga deficit uppgick till 300,000 taler. Torrläggandet av Pontinska träsken förvärrade ställningen yttermera. Då skattkammaren var läns på guld och silver, lät påven utge papperspengar, för vilka ej fanns annan säkerhet än påvens ord och som beständigt föllo i värde. Påven hjälpte sig fram så gott han kunde; han berövade egenmyndigt Casa di Loreto trettisex tusen skålpund silver, värt omkring tre hundra tusen lire; men det var en alltför liten summa för att räcka långt. Mot slutet av Pius Vl:s regering uppgick statsskulden till hundra miljoner scudi eller i nutida mynt över en miljard lire. Armodet i Rom och landsbygden blev alltmer förfärande. “Bröd, bröd“ ropade foiket var helst påven visade sig. På obelisken, som 1787 restes på Monte Cavallo, fann man ett plakat med påskrift: “Signore, dica a questa pietra che divenga pane“, “Säg, Herre, till denna sten, att den varder bröd“. I den nya sakristian i Peterskyrkan sattes det upp en vers: Le Paludi, Subiaco e la Segrestia Sono tre coglioneria Di Vosignoria.