Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Lord Byron i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LORD BYRON I ITALIEN 433
sutto damerna i en krets kring värdinnan i huset och männen
stodo i grupper i salongen, vadan intet allmänt samtal kunde
uppstå. Redan vid sin ankomst till Italien hade Byron varit ganska
förtrogen med italienskan, och när hannu hade en sådan
lärarinna som Marianna, lärde han sig på några veckor den
venetianska dialekten, som han fann underbart melodisk och vacker.
Bäst trivdes han också tillsammans med Marianna, som var hans
“värmande flamma“, och efter några veckors bekantskap
bedyrade han, att han aldrig träffat en så intagande och så originell
kvinna.
Inom kort inträffade emellertid en stor förändring i Byrons
venetianska liv, hittills delat mellan Marianna och de armeniska
munkarna. Karnevalen kom; venetianskorna lärde närmare känna
Byron på baler, redutter, teatern och började avundas Marianna
den vackre och kanske även rike engelsmannen. I mitten av
januari lämnade en gondoliär poeten ett brev, vari en anonym
venetianska uttryckte sin önskan att få tala med honom antingen
på ön S. Lazzaro eller i en gondol. Byron svarade, att bäst
vore, om den okända ville söka honom i hans bostad klockan
tio på aftonen, då var han ensam hemma, eller maskerad
uppsöka honom på redutten vid midnatt. På aftonen, då Marianna
med sin man var borta hos bekanta, inträdde verkligen till Byron
en ung, vacker, kanske nittonårig kvinna och presenterade sig
för honom som hans väninnas svägerska. Hon talade icke blott
italienska utan även nygrekiska, ty hennes mor var en grekinna
från Korfu. Knappt hade emellertid en angenäm konversation
börjat, förrän dörren slogs upp. Marianna kom inrusande, och
utan att yttra ett ord kastade hon sig i vilt raseri över
svägerskan, började örfila henne, slet henne i håret och knuffade henne
ut ur rummet. Byron ville skynda till offrets hjälp, men hon
hade redan flytt, och Marianna låg avsvimmad i poetens armar.
Byron började badda henne med eau de cologne, ättika, plockade
fram- hela sitt resapotek, men inte ens de starkaste medel hade
någon effekt. Kammartjänaren Fletcher infann sig, den sjuka
placerades på en soffa, där hon låg blek och till utseendet livlös;
först efter midnatt vaknade hon till sans. Strax efteråt kom Segati,
och då han fick se sin hustru halvt medvetslös, med upplöst hår
och derangerad toalett frågade han vad som hänt. Byron
svarade, att nu var det ej tid att ge några förklaringar, nu gällde
det att rädda henne, och man bar henne till hennes bostad.
Följande morgon lät Byron genom Fletcher fråga, om signoran
Rokokomänniskorna. | 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
