Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Lord Byron i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LORD BYRON I ITALIEN 449
Ett snövitt, rappat sedlighetens tempel.
där avundsjukan ingen rämna fann,
ty kvinnor stappla, även de förnämsta,
men icke hon — och det var just det sämsta.
(Strandbergs övers.)
Ännu många andra elaka slängar fick ladyn. Byrons fantasi
kunde fritt tumla om inom diktens vida ram, och det uppstod
ett verk, där poeten stundom höjer sig till andens högsta höjder,
tecknar de mest hänförande bilder, stundom åter tömmer ett helt
ymnighetshorn ej av blommor utan av galla över människor och
samhälle.
Byron liksom Shakspeare tyckte om att använda färdiga
ämnen och lånade gärna motiv av andra, medelmättiga skriftställare.
Dylika andrarangsverk omsmälte han så i sin fantasi till
glänsande mästerverk. Den italienska litteraturen anlitade han ofta,
några episoder ur Cellinis självbiografi återfinnas i hans poem,
och till episoderna i Ryssland i “Don Juan“ hämtade han
åtskilligt material ur den satiriska dikten “Poema Tartaro“ av
Giambattista Casti. Casti var Josef Ill:s hovdramaturg efter Metastasio.
Men just denna dikt ådrog honom kejsarens misshag, och han
nōdgades avträda sin post åt Lorenzo da Ponte.
V.
Marina Benzon hade jämte signora Tron och grevinnan
Albrizzi den mest besökta salongen i Venedig. Hon härstammade
från den framstående släkten Quirini, som lämnat efter sig ett
värdefullt museum och ett offentligt bibliotek. Signora Benzon
kallades allmänt La Benzona eller la bionda Marina. Detta namn
hade hon ursprungligen fått av poeten Lamberti, kallad
“lagunernas Anakreon“, som i hennes ungdom skrivit en barkarol till
hennes ära bõörjande med orden:
La biondina in gondolettá
L’altra sera go mena...
Denna barkarol, till vilken sattes vacker musik, blev en av
de populäraste sångerna i Venedig och spreds över hela Europa.
Vid den tid, då Byron började besöka la Benzonas salong,
Rokokomānniskorna. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
