Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
N "Vi hade i alla fhH aldrig kommit att hysa någon
så-dan", svarade Blenda med kufvad förtrytelse och en
blossande rodnad på sin kind, "ty vi förstå ganska väl att,
setlan vår filskade beskyddarinna är borta, vi endast ha
Gud att lita oss titi/’
"Och den trösten är så mycket vfirderikare som det
icke torde bSra sig så lyckligt att det blir flera anbud att
förkasta!" yttrade Henriette spetsigt.
Blendas öga blixtrade, men hon försmådde att yttra
sig — hvad ville hon ock bafVa sagt?
"Handelsexpediten, hvars förhållanden svärmor lät
efterhöra, är en ganska hederlig och aktningsvärd man, men
ban bar nu rest — således intet hopp från det hållet, ifhll
någon ånger skulle komma i fråga. Och ännu mindre,
fruktar jag, är det värdt att fästa sig vid den tron att en
sådan person som Johan skulle förnya det frieri, som hans
mor framställde honom ovetande ocb på hvilket ban fått
afslag ... ja ja, sen ut så förvånade och förnärmade
som helst: bär i huset bar ingenting passerat som ej jag
vet!"
"Jag lemnar derhän", utlät sig fru Emerentia med all
den högtidliga värdighet, som hon förmodade att hennes
salig farmor, "hon som sett verlden", skulle hafva antagit
vid ett dylikt tillfälle, "jag lemnar derhän om det är
grann-laga, än mindre beskedlig’, att tala med oss stackars
värnlösa fruntimmer i denna ton, men det kan jag försäkra att
vi hvarken ångra hvad som skett eller eftersträva att
omändra det — enkornas och de faderlösas beskyddare har
väl utsett något åt oss!"
"Jaså", inföll Henriette, "det är på det sättet
herrskapet upptar min välmening! Jag skall då visst icke besvära
hädanefter med hvarken besök eller råd — jag vill blott
ge det sista, ehuru jag knapp* borde det, och det är att
fröken bör akta sig att alltför mycket uppmuntra katnmar-
unkaren! Med någon erfarenhet kan man väl förstå hvad
j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
