Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20.
Det var en outsägligt tröstlös känsla som skakade den
unga flickans själ.
Eosam, öfvergifven, utan vänner, utan råd, utan
titi-gångar, tillbakasatt, förödmjukad; förolämpad, dignande af
trötthet efter den långa promenaden ocb den starka
spänningen, var bon näia att falla omkull i den kalla, svarta
förstugan — ocb för att ej göra det, måste bon omfetta
pelaren till den trappa, som bon påträiftt
Sången om riddar Egbert Montabor, denna för bennes
hjerta så beliga klenod, bade hånfullt blifvit utskrattad, och
bon sjelf behandlad som en Qålla — var det då Qålligt att
ega känslor, derföre att dessa känslor icke öfverensstämde
med andras?
Om Blenda i detta ögonblick af bård pröfning kunnat
afväga något, så är det nästan troligt att hon måst
erkänna, det hennes dubbla olycka att icke erhålla någon
arbets-förtjenst smärtade henne mindre, än det att man så
skoningslöst kränkt den högsinta Bertbas sång om den tappre
riddar Montabor.
Emellertid tycktes det henne att de framstörtande
tårarna något lindrade hennes qval.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
