Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
En damring flög gen ön både modern ocft dottern.
Deras sinnesrörelse var tillräckligt stor att ej undgå deras
gäst — han fick allt mera ämne till förundran.
Men denna gång insläppte madam endast en liten
ijenstflicka.
Det var fru Gyllenhakes tilia uppasserska, som kom att
efterhöra orsaken till Blendas uteblifvandet
"Orsaken, mitt barn", hastade fru Emerentia att genom
sitt svar förekomma Blendas, "är den att min dotter varit
sjuk både i förgår ocb i går, och ännu i dag känner ben
sig så matt, au jag icke törs låta henne gå ut."
uMin gud, är fröken illamående?" utropade baronen,
i »det ban genast reste sjg upp. uFörlåt—jag år förtviflad
öfver att ha generat med mitt besök !"
Han fattade sin hatt, men stod det oaktadt qvar, ty
ban märkte att ingen hört hans artighet.
"Mamma, låt mig gå — jag är icke längre sjuk!"
hviskade Blenda med brinnande oro, då modern lutade sig
emot henne.
"Omöjligt, barn, fuHkomligt omöjligt!" svarade den goda
frun, som också trodde sig bviska. uEn liten oro skadar
bonom icke — men dig skulle aftonluften skada."
Och med en ursäkt .till fru Gyllenhake affärdades den
Ulla budbärerskan.
Knappt i stånd att återhålla tårarna, gömde Blenda
sitt hufvud i banden.
Ännu stod baronen qvar.
Han hade hört allt.
Hans aktier, som nyss varit i stigande, sjönko nu
hastigt, och tyvärr icke på ett fullkomligt oförklarligt sätt —
•tvertom.
Fru Emerentia framstammade en förklaring om
Blendas befattning hos fru Gyllenhake.
Blenda såg honom «j ens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
