Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
"Tvertom hörde jagtt — ander det baronen talade, var
bans blick ofta ocb med ett forskande uttryck fästad på
Blenda — "tvertom hörde jag att herrskapet forlorat sitt
beskydd, att herrskapet flyttat -från sitt förra hem ocb att
hennes nåd legat sjuk i en envis feber; och vid allt detta
var min enda tanke den, att jag, med åberopande af vår
förra vänliga bekantskap, skulle kunna våga att efterhöra
hvad som vore att uträtta."
Denna förklaring afgafs så enkelt och uppriktigt, att
den ömhjertade fru Emerentia såsom vanligt blef mycket
rörd och intagen.
"Himlen vare lof’, tänkte hon, "menniskorna äro
alltid bättre än man dömmer dem I Syster min — gud fröjde
henne — var alltför sträng i sina omdömen."
"Då man sjelf erfarit en djup olycka", återtog den
unge baronen, "är man dubbelt känslig för andras.
Sedan vi sist träflhdes, min bästa fru v. Kühlen, har jag
blifvit ensam i verlden!"
"Hvad?" utbrast Blenda, som, vunnen af baronens
grannlagenhet att icke ställa talet direkte till henne, nu icke
kunde återhålla sitt deltagande.
"Tack för detta uttryck af deltagande min fröken! Straxt
efter min hemkomst dog min far, och egandet af ett
betydligt fideikommiss ersätter ej hans förlust, ty han var en
exeroplarisk fur. Emellertid äro fyra månader förflutna
sedan dess, och jag har nu återkommit till Stockholm för att
förströ mig."
uMen herr baronens mor?"
wAck, bästa fröken, vore jag ensam, om jag egde en
mor? Jag har aldrig fått glädja mig åt hennes smekningar,
ty hon dog tidigt."
I detta ögonblick ringde det ånyo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
