Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herakles vid skiljevägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herakles vid skiljevägen.
(»Palettskrap» 1890.)
Ofta ha penna och pensel berättat om vad som hände
Herakles, då han, grubblande på sin framtid, kom till
skiljevägen, där de två fruntimren inväntade honom.
Allt är likväl icke omtalat. Herakles, den unge hellenen,
hade avgjorda anlag både för plastik och måleri, och
bland annat, som han funderade på, var även det, om han
skulle försöka sig som konstnär.
Så kom han till skiljevägen. De båda damer, som där
anhöllo honom, hava blivit porträtterade i den
skolbok, där jag först läste om äventyret. De
skildras där på följande sätt:
»Den ena fruntimmerspersonen var av vekligt
utseende och en fyllig rund skepnad med stora,
öppna ögon och högröda kinder; men den andra
var sedig, med ett ädelt utseende, snygg, i en vit
klädning och med blygsamma blickar.» Se Damms
mytologi, översatt av Wåhlin och tryckt i farfars
tid hos Lindh i Örebro.
Där får man också veta, vad fruntimren sade
honom, så långt som man den tiden kom ihåg det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
