Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aldrig kan man i hela verldshistorien uppleta ett
mera slående bevis på menniskornas kortsynthet och
Guds försyns oemotståndliga verkande. Tio år efter
Diocletiani regering blef »den öfverallt förstörda
vidskepelsen» och »de kristnas utplånade namn» det
romerska rikets statsreligion. Det i jorden nedlagda,
med gudomlig lifskraft uppfylda och ständigt af
gudomlig välsignelse vattnade fröet sköt med ens upp
till ett väldigt träd, som öfverändakastade det till
förfall lutande system, som för en tid hindrat dess
framfart.
Men någon torde invända: »Om kristendomen är
af Gud, hvarföre kom den icke tidigare i verlden ?»
Härpå måste jag först i korthet svara: Gud är en
oinskränkt herskare; »han gör efter sin vilja med
himmelens här och med dem, som bo på jorden» (Dan.
4: 32). Ingen kan skäligen säga till honom: »Hvad
gör du?»
Men utom detta allmänna svar, tror jag, att det
fins tydliga skäl, hvarföre Kristi ankomst fördröjdes.
Eller låg det ingen visdom deri, att den gudomliga
hjelpen fördröjdes, till dess menniskorna till fullo
pröfvat sin egen hjelplöshet?
Menniskorna äro så stolta, så sjelftillräckliga, att
det visserligen var bäst, att de fingo försöka med att
sjelfva uttänka sin religion och smaka följderna af
sina egna hugskott, innan Gud grep in för att hjelpa
dem. Förfara vi icke sjelfva så med egensinniga
menniskor? »Låten dem gå sin egen väg», säga vi, »och
försöka sina egna påfund. Då de upptäcka, att de
behöfva vår hjelp, så bli de glada nog att antaga den.»
Jag tror, att då ännu några tusen år rullat bort —
och för Gud äro de blott såsom en dag — alla skola
erkänna, att denna verldens oroliga barndom, dess
sedliga villervalla och dess trängtan efter ordning och
frid ej skola hafva varit utan nytta; liksom det kaoti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
