Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Roosevelts andra gifte och politiska nederlag. Hans reformatoriska verksamhet i New York och Washington
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 THEODORE. ROOSEVELT
stadsstyrelsen denna vetorätt. Sådan var stämningen i de politiska
kretsarne i New York, då Roosevelt den 5 maj 1895 mottog ordförandeskapet f
den kort förut tillsatta polisnämnden, hvars skyldighet skurie vara att rensa
polisdepartementet och på så sätt aflägsna den förnämsta källan till
politisk ruttenhet i stadens »tyrelse. Brott och laglöshet hade tilltagit i en
så-éan grad under skydd af det herskande partiet f New York, att äfven de
slöaste medborgare kände, att något måste göras för att få slut derpå. Hvart
enda derartement af stadsstyrelsen var genompyrdt af korruption, och
oduglighet, cärlighet och svek gjorde sig gällande öfverallt, f all synnerhet inom
poliskåren, hvilken mottog mutor af de brottsliga elementen för att lemna
dem f fred och gaf betalningen tfll de styrande, äfven om vid
öfverlemnandet en del af rofvet fastnade i mellanhändernas klor. Platser besattes
och-utnämningar gjordes för så och sri mycket pr styck, och man diskuterade
frågan om priset med cynisk öppenhet, skref Roosevelt, sedan han hunnit
Cärmare studera förhållandena. De. som vägrade betala dylika syndapengar,
blefvo förföljda och beljugna, tills de antingen funno sig i det gällande
systemet eller måste upphöra med sina affärer.
Roosevelt fann, att det stora flertalet af krögarna och andra, som erlade
mutor, önskade att vara ärliga, och att det icke var någon inneboende
brottslighet hos dem, som var orsaken till det eländiga tillståndet i staden, utan
endast politiskt tyranni, bedrifvet på ett vetenskapligt sätt. Roosevelt
företog nattliga ströftåg i de olika delarna af staden, ofta åtföljd af den danske
sociologen Jacob Riis, för att på ort och ställe studera polismännens
förehafvanden. Han ertappade under dessa ronder tjogtals polismän, som
försummade sina pligter, och dem afskedade han utan förbarmande. Andra, som
han fann värdiga, befordrades till högre befattningar. Han utdelade straff
och belöningar efter en plan, som var helt och hållet hans egen. Den
uppståndelse, som framkallades af Roosevelts härjningar, hade aldrig haft sin
like i New York. Hela pbliskåren lefde i ständig ångest. De låga
samhällselementen, som så länge haft sin trygghet genom att erlägga mutor,
upptäckte plötsligt, att de betraktades som brottslingar och kunde bli dömda
till fängelse, när helst de ertappades 1 n’3gon orättrådighet. Roosevelts lif
hotades. Två gånger placerades bomber i hans skrifbordslåda i afsigt att
lönmörda honom. Men det skrämde honom icke. Han afskedade polischefen
Byrnes, hvilken dittills betraktats som en oöfvervinnelig makt.
En dag anordnades en procession, för att protestera mot Roosevelts
framfart. Anlända till platsen, der protesttalen skulle hållas, funno
"protestanterna" till sin häpnad Roosevelt sjelf sittande på främsta bänken på
talare-tribunen. En tysk bryggare, som icke observerat honom, ropade hånfullt:
"Hvar är Roosevelt nu?" — "Här är jag, min vän; hvarmed kan Jag stå till
tjänst?" sade Roosevelt. Bryggaren tappade koncepterna, men fann sig
kvickt nog och ropade: "Tre hurra tör Roosevelt!" Denna vändning af
saken var opåräknad. Man hurrade, och fiendskapen dränktes i ett allmänt
Skratt, hvari äfven Roosevelt deltog.
Roosevelts verksamhet 1 New York tecknas af den förut citerade dansken
•Jensen i dessa korta ordalag: "När den borgerliga moralen skall värnas,
lag, ordning och precision, för Roosevelt väsen som en gårdvar; ingen
betänketid, håll er i styr eller utom porten! Efter att ha bitit, beskyddat och
vakat 1 två år, öfverlemnade han en mönsterpolis till sin efterträdare och
öfvergick till marinen."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
