Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Roosevelts andra gifte och politiska nederlag. Hans reformatoriska verksamhet i New York och Washington - IV. Roosevelt och hans “rough riders” i spanska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
THEODORE. ROOSEVELT
gen var konservativ till det sista. Då inträffade det, som med ens gjorde
slut på all tvekan. Det amerikanska krigsskeppet Maine sprängdes den 15
febr. 1898 af en undervattensmlna i Havannas hamn. Undersökning
anställde? med den påföljd, att president McKinley den 20 april telegraferade till
Madrid, att Spanien inom 30 dagar inåste draga sig tillbaka från Cuba eller
skylla sig sjelft för följderna. Men redan innan den amerikanske ministern
hunnit framlemna telegrammet till regeringen, fick han sjelf af denna sitt
efskedspass, så att i stället för Amerika blef det Spanien, som började
kriget. Den reguliära amerikanska armén räknade, fulltalig, 25.000 man. men
den var icke fulltalig. En tillräcklig krigsstyrka måste i hast anskaffas,
beväpnas, inöfvas, betalas. Intet hade gjorts åt denna sak. Presidenten
begärde 125,000 frivilliga, och han fick dem genast. Flottan deremot var, tack
vare Roosevelts förutseende och energi, beredd. Redan den 25 febr. hade
han telegraferat till Dewey, hvilken han sjelf utnämnt till amiral och sändt
till de kinesiska farvattnen med en skvadron: "Sänd skvalronen till
Hongkong, förse den med kol. I händelse af krig med Spanien är det eder pligt
att tillse, att den spanska skvadronen icke får lemna Asiens kust; och ordna
offensiva operationer på de Filippinska öarna." När Dewey kom till
Hongkong med sin skvadron, fann han stora förråd af kol, ammunition, proviant
och allt annat, som behöfdes för flottan. Detta hade Roosevelt ställt om i
god tid. och det var äfven hans förtjenst, att Dewey fick tillsägelse att segla"
till Manila och fånga eller sänka fiendens skepp.
Då Roosevelt utnämnde Dewey, påpekade någon för honom, att Dewey var
en sprätt. "Än se’n?" svarade Roosevelt; "allt hvad jag begär är en man.
som kan slåss och kriga. Jag bryr mig Inte om hvad slags krage han bär,
så länge den är af någon sorts linne, förstås." Och utgången visade, att
Roosevelt icke misstagit sig på sin man. Hvad "sprätten" uträttade, är
bekant för hela verlden. Hans bragd står utan motstycke i sjökrigshistorien.
Han förlorade icke ett fartyg, icke en enda man I den strid, som
tillintetgjorde den spanska flottan. Med all hans tapperhet och duglighet hade
re-sultatet dock aldrig kunnat bli så lyckligt som det blef, om icke Roosevelt
ställt om. att han fått dugliga skepp och fullgod utrustning. Samma omsorg
egnade Roosevelt åt flottan på den Atlantiska kusten. Hans flygande
skvadron, som den kallades, kringseglade Cuba, tog priser, tillslöt hamnar mot
spanska förstärkningar och innestängde de spanska fartyg, som funnos der.
En dag I slutet af april sade Roosevelt: "Det fins intet mer för mig att
göra här. Jag måste ge mig med i kriget sjelf." Den 7 maj resignerade han
från sin befattning.
IV.
ROOSEVELT OCH HANS "ROUGH RIDERS" I SPANSKA KRIGET.
Under vintern 1897—1898 hade Roosevelt gjort bekantskap med
fältläkarn, dr Leonard Wood, en kraftmenniska efter hans eget sinne, hvilken
tjenst-gjort under general Miles i äfventyrliga indianstrider och ingalunda var
ohågad att inlåta sig på nya äfventyr. Då Roosevelt framställde för honom en
plan, som gick ut på att draga i fält med en skara vildmarkskarlar af
cowboy- och jägaretyp, gaf dr Wood den sitt obetingade gillande. Roosevelt
anmälde sig till krigstjenst och fick kongressens tillåtelse att organisera tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
