Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Efter hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37 THEODORE. ROOSEVELT
politiskt tal i Milwaukee, allossade en tosing vid namn John Schrank
ett skott mot honom och träffade honom i högra sidan af bröstet. Trogen
sina spartanska grundsatser lät den sårade sis ej bekomma, utan for till
mötessalen och talade, tills blodet började sippra fram genom hans
kläder och han af blodförlust blef så matt, att han ej längre kunde fortsätta.
Vinkande med handen åt sina åhörare, vacklade han, stödd mot sin son
Kermit, från talareplatsen, men med sådan underbar sjelfbehärskning
hade han behållit sin plats, att det först när han gick därifrån blef
bekant i salen, att han var sårad. Om kulan icke råkat snudda mot hans
glasögonsfordral och derigenom ledts åt sidan, skulle den hamnat i högra
lungan. Nu stannade den i stället i bröstmusklerna. Den blef aldrig
uttagen. Roosevelt fördes till ett sjukhus i Chicago. Han sväfvade länge
mellan lif och död, men han kom sig igen och var inom kort ute och härjade
pi nytt. Schrank blef insatt i ett hospital för kriminaldårar.
Under val3triden blef Roosevelt beskylld af Standard Oil-mannen John D.
Arcbbold för att år 1904 ha mottagit ett ansenligt bidrag till sin
presidentkampanj-fond af Standard Oil-bolaget. Roosevelt vederlade beskyllningen i
ett bref till ordföranden i senatens undersökningskomité, senator Clapp, i
hvilket han pelsade på Archbold och senator Penrose, hänförande begge till
"Ananias-klubben", för att, som han uttryckte det, lära dem veta, hvilka
deras själsfränder voro. Sedan hördes ej mer om den saken. I följd af den
genom Roosevelts tilltag vållade splittringen i det republikanska partiet
segrade demokraterna vid valet, och Woodrow Wilson blef president med en
röstsiffra af 6,293,019. Men Roosevelts stora popularitet bevisades af, att
han fick 4,119,507 röster eller 634,521 flera än Taft, republikanernas
kandidat, och att 6 stater med 88 elektoralröster voro för Roosevelt, medan endast
två stater med 8 elektoralröster voro för Taft. Bland dem, som ifrigast
gynnade Roosevelt i denna valstrid, intogo svensk-amerikanerna ett framstående
rum. Roosevelts karaktär tilltalade helt naturligt svenskarne, som i alla
tider hyst förkärlek för kämpanaturer. En af hans beundrare,
tidningsrepresentanten Fredrik Larson i Chicago, gjorde sig underrättad om röstsiffrorna
i de orter och counties i mellanstaterna, der svenskarna voro talrikast, och
fann, att Roosevelt oftast fått lika många och ibland flera röster än Taft och
Wilson tillsamman. Resultatet af sina undersökningar meddelade han
Roosevelt, hvilken svarade i ett bref: "Edert bref gladde mig. och jag tackar er
för det. Jag känner mig rörd öfver svensk-amerikanernas hållning. Bland
ett 100-tal medlemmar af svenska lutherska församlingar i Chicago, hvilka
mr Larson före valet frågnde, hur de ämnade rösta, fann han blott en, som
sade sig icke ämna rösta på Roosevelt. En svensk-amerikansk tidning, som
under valstriden arbetade emot Roosevelt, förlorade derigenom ett icke
obetydligt antal af sina prenumeranter.
Roosevelt tog utgången af valet just så, som man kunde vänta af en man
af hans kaliber. "Det amerikanska folket har", sade han. "med en stor
majoritet valt Wilson. I likhet med alla goda medborgare är jag fullkomligt
nöjd med resultatet. Beträffande den progressiva ?aken kan jag endast
upprepa, hvad jag redan sagt många glnger, att ledarens öde för tillfället är af
ringa betydelse, men att saken sjelf måste omsider vinna seger, ty denna är
nödvändig för det amerikanska folkets välfärd." Efter det Wilson tillträdt
embetet, besökte Roosevelt honom i Hvita huset och tillbragte en lång stund
under samtal med honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
