Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RoSsg 23
ronessan och några ord av henne hade kanske gjort sitt
till. Jag såg dem vid stranden klockan halv två på
natten, sedan gingo de längre ut längs stranden, ut mot
allmänningen. Vad säger månne Rosa om det? tänkte
jag.
Och vad tänkte Macks dotter på? Hon var underligare
än alla andra, hon var baronessa i denna avkrok, hon hade
sitt lilla vackra huvud vå en smidig kropp och tycktes
dessutom ha andra ovanliga egenskaper inom sig.
Det gick dag efter dag och Rosa kom inte.
Hartvigsen föreföll likgiltig. När kommer Rosa? frågade jag
och jag hörde mitt hjärta slå. Jag vet inte, svarade
Hartvigsen tankfullt. ;
Jag lärde honom litet rättskrivning; i räkning var han
snabb och noggrann och kunde allt vad han behövde. Han
var lättlärd och förståndig i allt. Då vi inte hade några
böcker måste jag i små föredrag berätta honom om
Napoleons liv och Greklands frihetskrig. Vad som mest
imponerade på honom hos mig var att jag hade läst litet
språk och kunde läsa vad som stod vå de olika utländska
varorna i hans handelsbod, såsom trådrullar och
bomullsvaror från England. Detta lärde han också
ögonblickligen emedan hans huvud hade så litet magasinerat förut
och var såsom jungfrulig jord. Om det var så, att jag
hade en bibel på hebreiska språket, skulle ni kunna läsa
i den? frågade han. Och han ville köpa en hebreisk bibel
i Bergen?
Jag träffade Rosa på vägen. Hon, som alltid var så
vackert tillbakadragen i sitt väsen, hejdade mig nu och
frågade med ett förläget leende:
Hur går det med er båda och hushållet?
Jag blev så häpen, jag svarade:
Jo tack. Men vi väntar på er.
På mig? Ånej, jag kommer nog att gå hem till
prästgården igen en av dagarna, kanske.
Kommer ni inte till oss? frågade jag häftigt.
Nej, det ser så ut, svarade hon.
Hennes mun var stor och kopparröd, den rörde sig en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
