- Project Runeberg -  Rosa /
24

(1929) [MARC] [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 Rosa

smula då hon log och gick. Jag ville ha påmint henne
om att jag på inbjudan av hennes far skulle följa henne
hem, men jag avhöll mig gudskelov därifrån.

Det visade sig också hur bra det var att jag hade tegat:
På kvällen kom Rosa till Hartvigsens hus och jag såg
hur bon led av att hon inte var stoltare. Hon hade ändå
ett vackert och rent ärende: Hon ville lämna tillbaka ett
guldkors, som Hartvigsen tydligen hade skänkt henne
under förlovningstiden; en ring som också var en gåva av
honom hade hon tyvärr förlorat, förlåt!

Det gör ingenting, svarade Hartvigsen förvånad och
överseende.

Jo, det är alldeles på tok, sade Rosa. Och så hittade
jag ett brev. Det skrev ni en gång. Det är brevet från
Lofoten.

Allt detta blev tänkt och sagt innan jag hann avlägsna
mig; Rosa var så förvirrad och talade flämtande. Men
Hartvigsen höll sig egendomligt oberörd av detta
uppträde, ännu när jag hade hunnit ut genom dörren, hörde jag
honom säga:

Å, det där gamla brevet. Det är väl förskräckligt vad
beträffar skiljetecken och...

Rosa stannade inte längre inne. Jag såg henne gå igen,
hon gick framåtlutad och såg inte, hörde inte. Jag tänkte
på, vad det måste ha kostat på henne att göra denna
förnedringsfärd.

Dagen efter kom hon igen. Jag tyckte mycket synd om
henne och led av att se henne så uppsliten. Hon var grå
under ögonen och såg ut att inte ha sovit något; hennes
läppar voro blacka.

Nej, ni behöver inte gå, sade hon till mig. Hon vände
sig till Hartvigsen och frågade: Har ni fått någon att
sköta huset?

Nej, svarade han sävligt och likgiltigt.

Jag skulle kanske kunna göra det, fortsatte hon.

Han svarade åter sävligt och likgiltigt:

Jaja. Men jag vet inte riktigt...

Ja, ni har kanske kommit på andra tankar då?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 21 20:04:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosa/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free