Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Rosa
Jag tog det inte för hårt för att inte öka hans
misstänksamhet, men jag blev genast mycket nedstämd.
Det var den där tavlan, sade jag.
Den måste ni måla färdig först, svarade Hartvigsen,
lättad av att höra att jag inte visade någon annan sorg.
Det är klart, tavlan måste ni måla först.
Det var tidigt på dagen och jag behövde
eftermiddagsljus för min tavla, så att jag var ledig ännu några
timmar. Jag drev ner till Sirilund.
X.
B aronessan säger till mig:
Jag är så glad över att ni talar med barnen och lär
dem så mycket.
Det måste upphöra nu, svarar jag, för nu ska jag fara.
Baronessan sträcker fram huvudet en smula:
Fara? Såå?
Jag har litet kvar på en tavla, jag målar en smula.
Sedan far jag.
Vart ska ni fara?
Jag har en kamrat på utöarna i Os’ socken, till honom
far jag.
En kamrat? Är han äldre än er?
Ja, han är två år äldre.
Är han målare?
Nej, jägare. Han är också student. Han och jag ska
ut på vandring.
Då baronessan gick var hon mycket tankfull.
På eftermiddagen då jag stod och målade kom
baronessan till mig och talade med mig, och genom detta kom
hennes hand att ingripa i mitt öde: Hon bad mig om
ingenting mindre än att flytta över till Sirilund och för
framtiden vara småflickornas lärare och ledsagare.
Jag upphörde att måla där jag stod och bävade vid
hennes ord, ty av en viss god orsak gladde jag mig att få
stanna på detta ställe ännu en tid, ja, jag hade bett till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
