- Project Runeberg -  Rosa /
48

(1929) [MARC] [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48 Rosa

Där ser ni, hade jag nu inte kommit och bestämt det
här, så skulle handen ha suttit där på väggen. Vad skulle
jag säga: Ni trivs väl bra på Sirilund?

Ja, tack.

Ni hade inte behövt flytta ifrån mig. Nu är Martha
stora barnet, jag måste ha en informator åt henne.

Jag invände att Martha ju kunde gå i den allmänna
småskolan när den tiden kom; men Hartvigsen skakade
på huvudet åt detta.

Det är nu så, svarade han, att barnet har lärt att niga
och fått så många goda lärdomar hos oss. Så jag måste
ha en lärare åt henne.

Jag föreslog då att Martha senare skulle kunna gå i
skola tillsammans med baronessans barn, men inte heller
denna anordning var efter Hartvigsens sinne.

Jag behöver inte låta barnet bli något nådehjon, sade
han.

Då vi gingo hemåt och kommo till Hartvigsens stuga
bjöd han mig in. Rosa satt på dörrhällen och vi satte
oss hos henne, ett litet samtal kom i gång, hon svarade
så välbetänkt och stillsamt på mina frågor om hennes
hälsa. Hartvigsen bad mig rent ut om att flytta tillbaka
till hans gård och vara Marthas lärare; då jag under inga
omständigheter kunde gå in på detta, kränkte det honom
djupt. Och ändå var det till honom jag hade kommit först
i våras, sade han. Rosa teg.

Jaja, men ni ska inte bry er om att tro mer än hälften
på den goda Edvarda, sade Hartvigsen och nickade
betydelsefullt. För hon är tydligen ganska hal av sig, vad
det beträffar. Jag säger inte mera.

Då ingen svarade något på detta, glömde Hartvigsen all
försiktighet och gick vidare:

Hennes man sköt sig i vintras!

Rosa blev röd i ansiktet och såg envist i marken. Nej,
Benoni! sade hon.

Det kan jag tala om för er! fortsatte Hartvigsen och
bröstade sig över att han visste mera än andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 21 20:04:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosa/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free