Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosa 49
Men Rosa tycktes också veta hela nyheten förut, men
ändå frågade hon:
Var har du fått det ifrån? Det är nog bara skvaller.
Du skulle inte prata så där.
Hartvigsen berättade att han hade hört det från en som
hade läst det i tidningarna i vintras och det var ändå
länsmannens biträde. Så det var pålitligt nog, Edvarda själv
hade blivit tagen i förhör angående händelsen.
Vad Rosa var ren och god i detta ögonblick! Jag
märkte mycket väl att den farliga nyheten var gammal och
bekant för henne, men inte ens under den värsta
svartsjukan hade hon begagnat sig av den. Jag skulle ha
kunnat falla ner för hennes fötter, där var min plats, där
var ocksa Hartvigsens plats.
Jag hade tills detta ögonblick icke sagt något, men då
Rosa yttrade att Edvardas man skulle ha skjutit sig i
sinnesförvirring, mickade även jag och höll med henne. Då
bröt Hartvigsen ut mot mig i följande ord i fullt raseri:
Jaja, lycka på resan med er! Men till mig har hon
sagt att ni var en intetsägande person. Så mycket ni
vet det!
Och Rosa tordes väl inte vidare tysta ner honom, hon
reste sig från dörrhällen och gick in.
Jag kände ett starkt obehag och kunde inte hålla mig
från att säga: Har hon sagt det?
En väluppfostrad och intetsägande person, det var vad
hon sade...
Hartvigsen ville att jag skulle känna denna stöt riktigt
ordentligt, han reste sig även han och började mata
duvorna, fast det var långt lidet på kvällen.
Jag gick därifrån, förbi den gröna ängen med korna och
långt på andra sidan kvarnen, till skogen, till de
avlägsna åsarna. Min çcgenkärlek led svårt, all min bildning
var alltså bara en intetsägande egenskap i min
härskarinnas ögon. Jag försökte med att slå bort det: Ja, låt gå,
detta har baronessan sagt, men därmed är inte saken
klar, himlen faller inte för den skulll Å, men jag var
dock djupt olycklig. Jag hade nu denna goda uppfostran
4. — Ham s uhn, Rosa.
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>