- Project Runeberg -  Rosa /
88

(1929) [MARC] [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88 Rosa

I sju år har jag inte märkt något av mitt hjärta. Jag
tror inte längre att jag har något!

Och hon sade en hel del vidare om detta, att hennes
hjärta var dött, att hon hade varit i kyrkan förliden
söndag och tänkte fortsätta regelbundet att gå i kyrkan och
ta småflickorna med. Så att hon hade väl på nytt blivit
religiös, tänkte jag.

Jag skrev några ord till Rosa, stack brevet i fickan och
gömde det där. Då det blev mörkt på natten gick jag
för att lämna det.

Först nu tänkte jag allvarligt på svårigheterna med att
få brevet överlämnat. Då jag stod vid Rosas dörr tog
jag upp brevet och låtsade som jag mycket väl hade
kunnat stoppa in det i en springa, men då jag väl hade gjort
det, skakade jag vpå huvudet och gömde brevet i fickan
på nytt.

Lika dumt bar jag mig åt nästa kväll. Jag hade skrivit
ett nytt brev och bränt det gamla. Vad jag skrev?
Dumheter, jag beger mig nu ut på jakt, jag älskar er! Å, jag
var ett barn. Jag gjorde breven kortare och kortare,
tredje kvällen skrev jag: Rosa! Det föreföll mig
alldeles tillräckligt långt. Jag förseglade brevet, stack in
det på mitt bröst och låg med det om natten.

Tidigt på morgonen knackar det på min dörr, innan jag
hunnit stiga upp. Det är baronessan. Hon såg ingenting
och hörde ingenting, stod endast vid dörren och hade hatt
och kappa på. Hon hade tydligen allaredan varit ute på en
promenad i morgonsvalkan.

Berättade ni inte en gång att ni hade en kamrat!
frågade hon.

Jo. Jag ber er ursäkta att jag ännu — jag ska strax
stiga upp.

Det gör ingenting. Hur gammal är han?

Min kamrat? Två tre år äldre än jag.

Skriv efter honom. Vad heter han?

Munken Vendt.

Skriv efter honom.

Jag ser till min fasa att mitt brev till Rosa ligger på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 21 20:04:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosa/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free