Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosa 125
någon ro för honom och han var hetlevrad av sig. Men
Bramaputra, hon hade inte varit snarstucken av sig,
utan tvärtom blid och vänlig jämt och ständigt, å, hon
hade inte ansett sig för förnäm att hålla till godo med
kraftig kärlek från vilket håll den än kom.
Nej nej! säger även Överkroppen och vaggar med
sitt väldiga huvud.
Och därför ska vi ära henne i hennes våta grav,
säger häktmakaren.
Av dessa båda var det häktmakaren som hade
största fördelen av vänskapen. Han lät Överkroppen stå
vakt för sig när han pysslade med sitt hemliga arbete
i brygghuset och han hade honom dessutom ofta till
driftkucku. Men så stark och fruktansvärd var
Överkroppen, att när han en gång hade fått tag i sin
plågoande och klämt honom en smula, så hade
häktmakarens tunga börjat hänga ut ur ena mungipan. Och i ett
par dagar fick han inte ner någon mat emedan hans
hals hade kommit alldeles i olag invändigt.
Titt och tätt blev det också en batalj på den stora
platsen med de många människorna. Sirilund var som
en liten stad med hus och torg vitt omkring och det
var bäst att se sig för och inte svänga för hastigt om
ett hörn för att inte råka i ett uppträde. Nu var en
man som Svend Väktare av ett ovanligt fredligt sinne,
men han var ändå inte döv och blind och kunde inte se
genom fingrarna med allting. En och annan gång
drack han sig full och blomstrade först då upp i
sånger och lustigt prat, men slutade i dystra kval. Lilla
Ellen, hans hustru som en gång hade varit Ellen
tjänsteflicka, måste då uppoffra sig för honom ensam och
försäkra honom att hon höll mera av honom än av
någon annan i hela världen. Men strax före jul hände
det dock att Svend Väktare inte blev lugnad av lilla
Ellens försäkringar utan tvärtom, först när
Hartvigsen hade kommit och talat med honom en timme
lugnade han sig.
Svend Väktare hade förr i världen varit en god sån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
