Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosa 183
Jag hörde sedan att baronessan hade velat undersöka
Sir Hughs förhållanden i England innan hon gifte sig med
honom och hämtade barnen; men i sista ögonblicket hade
hon inte kunnat resa utan barnen. Och det gjorde hennes
hjärta all ära.
Dagen efter var en söndag och en lång dag, det var
långsamt efter småflickorna. Allaredan på förmiddagen
blev häktmakaren tillkallad och satt i arbete med
silveränglarna, de skulle nu åter flyttas in från salen och
anbringas på Macks fyra sängstolpar; alltsammans skulle
vara som innan baronessan kom hem. Mack själv gick
och övade uppsyn över omflyttningen och slutligen blev
den stillsamma och allvarliga Margrete tjänsteflicka
hämtad för att se sängens nya utstyrsel.
På kvällen tog jag farväl av Mack och hela hans hus,
därefter begav jag mig ner till Hartvigsens. Jag föresatte
mig att göra avskedet kort, jag hade lärt något av Nikolai
Arentsens avsked från Rosa. Det sista ordet, vad skall
månne det bli? hade han hånande frågat. Så fritt hade
hans sinne blivit åt alla håll.
Hartvigsen tackade för alla de tavlor jag hade prytt
hans väggar med och frågade mig till råds om hur och
var han skulle hänga vintertavlan, när han fick ram om
den; Rosa var vänlig och älskvärd och satte fram vin och
kakor. Vi talade alla om baronessan som hade rest utan
att taga avsked, sedan om Sir Hugh, om hans barn, om
klippfisken och om Mack; därpå om Munken Vendt, som
jag skulle till. Varför blev jag sittande längre? Rosa
hade kanske bett sin man att inte gå bort när jag kom,
hon hade säkerligen endast sagt att han skulle hjälpa
henne att prata med mig. Och Hartvigsen pratade. Till sist
sade han medan han reste sig:
Men ni måste se prinsen innan ni far!
Rosa reste sig och sade: Nej, låt mig hämta honom i
stället!
Jaså, jag är inte betrodd! skrattade Hartvigsen
godmodigt.
Så kom Rosa ner med prinsen och vi talade om honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
