Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Walter Schnaffs’ äventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
hjärta skälvde av ett vilt och otyglat begär att
bliva tillfångatagen av fransmännen. Tänk det,
krigsfånge! Då vore han räddad, då skulle han
få mat och husrum och vara skyddad för kulor
och bajonetter, inte behöva frukta för något,
bara sitta i ett präktigt och väl bevakat fängelse.
Krigsfånge! Det vore idealet!
Och han fattade omedelbart sitt beslut:
— Sablar i det, jag går och gör mig till
krigsfånge!
Han reste sig upp, besluten att utan en minuts
dröjsmål sätta sin plan i verket. Men han blev
plötsligt stående orörlig, ett rov för dystra tankar
och ny skräck.
Var skulle han ge sig fången? Hur skulle det
gå till? Åt vilket håll skulle han gå? Och hemska
syner av blod och död uppstego för hans inre
syn.
Han skulle ju löpa hemska faror, om han ensam,
i sin pickelhuva, vågade sig ut på vägarna.
Tänk om han mötte bönder? Finge de se en
vilsegången, försvarslös preussare, skulle de säkert
döda honom som en herrelös hund. De skulle
slå ihjäl honom med sina hötjuvor, hackor, liar
och spadar och göra mos av honom med de av
nederlaget ursinnigas hätskhet.
Tänk om han mötte en hop friskyttar? De där
galningarna utan lag och krigstukt skulle skjuta
ned honom bara för sitt nöjes skull, bara till tids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
