Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schwunglos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
schwunglos_____________________— 23
centrifugalkraft; spännkraft,
spänstighet, -los, a. utan värme, • lyftning,
matt. -rad, n. «ranghjul. -reich, -voll
Ä schwunghaft*
Sehwar, 5:7. m. ed, högtidligt löfte,
-brächig, a. mened ig. -gericnt, •«.
kriminalüomstol (där edsvurna borgare
döma).
S. d. — tiehe dies.
sechs, rö An. sex; eine ~ en sexa (siffra);
der ~te den sjätte; *» té hat b fem och
en halv; ein <~tel en sjättedel; mit
**en ell. ~spännig fahren åka efter
sex hästar ein ~er (förr)
sexpfennig-stycke; *~tens för det sjätte; <~eriei
sex slags, sorters, -tokig, a. (geom.)
hrxagonal.
Søch|zebn, räkn. sexton, -zlg, räkn.
sextio, -niger, m. sextioårig, -åring.
Sedez. 5:14, n. sedesfonnat, -band.
1. See, 6:9, (pl. Seen) m. insjö.
1. Bee, 7:5, /. ha», sjö; in ~ geh[e]n eU.
stechen gå till sjöss; tur ~ till sjöss,
•båd. n. havsbad, salt båd. -bär,
sjö-björn; bitvarg. -Ente, /. (zool.)
lunne-fågel -fahrt, /. sjöfart; sjöresa, -fest,
a. sjöduglig (om fartyg, som kan hålla
sjön; om person, som ej lider av
sjösjuka), -fisch, m. saltsjö-, havsfisk,
-frachtbrief, m. konossement.
-ge-malde. n. sjöstycke, marinmålning.
•hund. m. själ, -hund. -igel, m.
sjöborre, -kadettenschale, /.
sjökrigsskola, -kalb, n. själ, själhund. -karte,
/. sjökort (karta), -klar, a. segelklar.
•krank, a. sjösjuk, -krankheit, /.
Sjösjuka, -krebs, m. hummer.
Ss*le, 7:5, /. själ; UT, ande, samvete;
hjärta; person, människa; (ibl.) det Inre
(innersta) av en sak; (mil.) lopp (i
skjutvapen); mjuka hylsan (i fjäderspolei.
•nämt, n. Själamessa, -ndorchmesser,
m. kaliber, -nfreond, m. innerlig,
trogen vän. -nfroh, a. hjärtligt glad.
•ngröüe, (utan pl.) f. storsinthet, -n-
St. a. hjärtegod. -nhändler, m.
vhandl.ire -nheil, n. salighet,
frätning, -nhirt. m. själaherde, -nlehre.
J. psykologi, -nruhe, /. sinnesro,
-n-Vergnügt, a. = seelenfroh.
-nverk&U-fer, m. = Seelenhandler. •nvoll, a.
själfull, -nwanderung, 7:1, /.
själavandring.
Seeleachte, /. fyr[torn).
seelisch, a. själslig, psykisk, själs-.
Seelsorgye. / själavård, -er, m.
själasörjare. Arisch, a. själavårds-.
See|mann, 5:1, |pl. av. -trute) m. sjöman
(sjötulk). -männisch, a. sjömans-.
-möwe, /. (zool.) havstrut, -pferd, n.
valr-ss; flodhäst, -ratte. /. gammal
matros, sjögast, -björn. -recht, n.
sjörätt, -lag. -rose, /. näckros,
-schaden, m. sjöska.ia, haveri, -schlänge,
./. sjöorm, -trift, /. vrakgods,
strand-vrak, -warte, /. nautiskt
meteorologiskt institut. -warts, adv. sjövart.
-warf, m. vrakgod*.
Segel, 5:17, n. segel; unter <~ geh[e]n gå
tüi segels, -klar, a. segelfärdig, -klar.
_j-_____________________Beiger
-macher, m. segelmakare, -sömmars,
•n, 2:1. itr. [h. o. s.] segla. "+
Begen, 5:18, m. välsignelse; välgång,
-stånd: den *~ sprechen läsa
välsignelsen, -spendend, a. välsignelsebringande.
••reich, a. välsignelserik, -SWUnsch,
m. lyck-, välönskan.
Begier, 5:17, m. seglare.
segn||en, a:a, tr. välsigna; gesegneten Lei’
bes sein, sich in gesegneten
Umständen befinden vara i välsignat tillstånd;
das Zeitliche ~ skiljas hädan, ung,
7:1. /. välsignelse.
seh||en, 1:14, tr. o. itr. [h.] se [på], titta,
skåda; inse; se till ell. efter; ha utsikt
åt, Över (vetta åt); se ut; nicht aus
den Augen —• kännen ej få upp
ögonen; der Schelin sieht ihm aus den
Augen skälmen lyser fräna ur ögonen
på honom; durch ein eichenes Brett
*~ können ha skarp syn; t« eine
Sache r~ få en inblick i ngf; er känn
ihn nicht **• han tål honom ej, kan ej
med honom; jm. ähnlich >*• likna ngn;
nach dem Rechten ~ se till att allting
går som det skall; * eh r auf e tiv. ••»
lägga vikt vid. sätta värde på; KU <~
sein vara synlig; «*> lassen visa; sieht
siehe dal se här, däri se [man på]
bara! nej sel [nej] verkligen! •enawert,
-enswnrdig, t. sevärd, -entwürdig»
keit, 7:1, /. sevänlhet; (pl.)
märkvärdigheter, -er, 5:17, m. siare, profet;
(ibl.J spåman, -erin, ?:a, /. sierska,
profetissa, -kraft, /. synförmåga, -kreis,
m. synkrets, horisont, •linie. /. (anat.)
kristallins (i ögat).
Sehn||e, 7:5, /. [båg]sträng; sena; (mat.)
körda, -en, a:x, sich nach etvt. ~
längta, trängta efter ngt. -icht, -ig,
a. senig, -llch, a. längtansfuli,
innerlig; ivrig, -sucht, 7:1, (utan //.) /.
längtan, -süchtig, •suchtsvoll, a. =
sehnlich.
sehr. adv. ganska, mycket, i hög
prad.
Seh||rohr, n. teleskop; kikare, tub.
•vermögen, (utan //.) n. synförmåga,
-weite, /. synvidd.
seicht, a. icke djup, grund; (fig.) ytlig,
-heit, -igkeit, 7:1, /. ringa djup,
grund-het; (fig.) ytlighet.
Beide, 7:5, /. silke, siden; dabei spinnt
er keine t~ därpå rosar ban icke
marknaden.
Seidel. 5:17, n. sejdel.
seiden, a. av silke, siden. Silkes-, -artig,
a. sidenartad. -bau, m. silkesodling.
•raupe, /. silkesmask, -waren, //.,
-zeug, n. silkesvaror, sidentyger.
seidig, a. silkeslik, -len.
Seif|e, 7:5. /. tvål. såpa. -en, a:i, tr.
tvätta med tvål ell. såpa, -enblase, /.
såpbubbla, -enkraut, n. (bot.i
siµnej-lika. -ennapf, m. tvålkopp, -fat,
-en-Sieder, m. såpsjudare, tvålfabrikant.
-icht, -ig, a. full med såpa ell. tvål:
tvalartad.
Beifner, 5:17, tn. tnalmvaskare.
Beiger, 5:17, tn. [sand |ur, timglas: lod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
