Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förord till första upplagan.
Att skrifwa en lefnadsteckning är ingen lätt sak, isynnerhet då man
will rätta sig efter mönstret af de lefnadteckningar, som böckernas Bok
innehåller, i hwilken den allsmäktige Guden sjelf genom sin Helige Ande
målat bilderna, och det så, att, under det Herren sjelf får ensam wara stor,
helig och rättfärdig, de arma syndare, hwilkas lif Han tecknar, äfwen om
Han gifwit dem särskilda stora nådelöften eller förlänat dem nådekrafter
att utföra herrliga gerningar till hans namns ära, likwäl stå der såsom
syndare med werkliga synder. Huru framträder icke detta förhållande i
Abrahams, Jacobs, Simsons, Davids och andra bibelhelgons historia!
Huru tydligt framstår icke i dessas lif den benådade syndaren! Och ju
utförligare Herren i sin Bok tecknat bilden, desto mera framträder
wanligen detta drag. Så se wi t. ex. uti den heliga historien, der de fyra
evangelisterna tecknat wår Herres och Frälsares lif, hans tolf utwalda
lärjungar i början af deras wandring med Mästaren liksom blott i ett
dunkel: de träda icke fram, bilden är icke klar, wi warsna endast de yttre
konturerna. Af Petri förskräckta utrop: ”Herre, gå ut ifrån mig, ty jag är
en syndig menniska,” den ena gången och hans frimodiga bekännelse: ”Du
är Christus, lefwande Guds Son,” den andra, se wi blott de twå stora
hufwuddragen i hwarje troende själs historia: bättring och tro. Men
andra tider kommo, då konturerna ifyllas, bilderna blifwa mera skarpt
utpreglade. Låtom oss t. ex. följa dem den der minneswärda thorsdagsaftonen,
då deras Mästare blef swag, och satan fick sålla dem såsom hwete. Hwad
se wi då i deras historia? För att icke tala om Judas, förrädaren, gif blott
akt på de öfriga elfwa. Några af dem, kanske alla, kanske Johannes, Petrus,
Jacobus, twistade ju om hwilken af dem, som wore ypperst — icke sämst
utan ypperst! Och det i en sådan stund! Och Petrus sedan, hwilkens
bild är fullständigare återgifwen än någon af de öfrigas, hwilka synder
se wi icke honom begå! Så har den store Mästarens hand tecknat bilden
af Jesu trognaste lärjungar i sållningens stund. Så naket framställer Han
i sin Bok äfwen dem, Han mest benådat att utföra sina werk, såsom
syndare, på det Han, Han sjelf allena må framstå rättfärdig och göra den
rättfärdig, som är af Jesu tro.
Men hwilken mer än Gud sjelf kan måla så? Helt annat måste
det blifwa, när en arm, syndig, kortsynt menniska skall tala om en annan
syndig menniskas lif; man har hwarken mod eller förstånd eller ens
rättighet att framställa bilden så, som Guds Ande gjort det med de heliga i
bibeln. Man har t. ex. sett framför sig en man, sådan som den älskade
lärare, hwars lefnadsteckning wi nu lemna åt hans efterlefwande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
