Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wänner; man har sett honom, utrustad med owanliga gåfwor och krafter, rik
på kärlek och goda gerningar, få utföra stora ting i sin Herres tjenst. Har
man stått i närmare personligt umgänge med honom, så har man äfwen
i det enskilda lifwet fått se månget drag, fördoldt för andras blickar,
månget kostligt bewis på nådens seger öfwer naturen. Men man har dock
icke sett endast detta. Wid köttets och Andens strid segrar icke Anden i
hwarje särskildt fall. Under denna dagliga kamp emellan köttets
begäreler och Andens begärelser (Gal. 5) tages en christen stundom fången af
syndens lag i lemmarna och gör det han hatar (Rom. 7). Huru mycken
synd och uselhet få wi icke under denna strid se och lida af, både hos oss
sielfwa och hos bröderna! Men det är ju endast Herren Gud sjelf, som
har rättighet att framdraga sådant i ljuset.
Wi återkomma då till hwad wi först sade: att skrifwa en lefnadsteckning
är ingen lätt sak, isynnerhet då man gerna wille återgifwa bilden sann, så
att Gud allena finge all ära, och hans kraft blefwe uppenbar i menniskans
swaghet. Wi tillägga nu: att skrifwa en teckning af en sådan mans lif
som Rosenius har särskildt warit en icke så lätt uppgift, icke blott
derföre, att hans ställning war mera owanlig och brytande, och den tid, i
hwilken han werkade, full af oro och söndringar, utan äfwen derföre, att,
då han war ett framstående redskap att föra själar till Herren, wi känt
faran nära att alltför mycket hålla fram redskapet, leret, som den store
Mästaren höll i sin hand och danade till ett kärl, just sådant det behöfdes för
den tid och på den plats, der Han brukade det. Under mycken bön inför
Herren om nåd och ledning af hans Ande påbörjades emellertid arbetet och är
nu afslutadt. Wissa, att alla Rosenii efterlefwande wänner helst önska höra
honom sjelf tala, och öfwertygade, att man genom hans egna bref får
den sannaste bilden af honom sjelf, hafwa wi, så mycket möjligt war, sökt
gifwa detta arbete karakteren af en sjelfbiografi. Och då nu, utan
twifwel genom en särskild Herrens skickelse, ganska många bref stått oss till buds
äfwen från Rosenii tidigare ungdomsår, hafwa wi i stor mängd anfört
dessa och för det mesta i chronologikt följd, för att sålunda gifwa läsaren
tillfälle att i tanken följa honom steg för steg på hans stiftesrika
lefnadsbana. Och har det sålunda i någon mån lyckats oss att teckna denna bild
af den käre läraren och wännen sann, så att deri framträder något af
Guds kraft i hans swaghet, får den blifwa till uppmuntran och hjelp för
någon själ och till hugnad för hans många saknande wänner, wore det
oss en rik lön för arbetets möda. Det gifwe Herren i sin nåd!
Stockholm i November 1868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
