Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En wigtig brytningstid.
41
i den första kärlekens wärme och liflighet, och jag brukade som
martiden ofta wistas hela dagar i skogen, med en bit mat och
en bok, för att få helt ostörd wara med min Frälsare i
förtroligaste samtal och böner; ändtligen hade jag ock i några år
ganska mycket arbetat på andras wäckande och upplysande, samt
derwid fått wara ett medel till mångas salighet i Christus. Detta
saliga lif stod nu för min själ såsom ett förloradi paradis: jag.
såg mig sjelf såsom en affälling och stamfläck för Guds_folk,
hwilten snart skulle blifwa för alla mina bekanta till en bedröfwelse
och för andra, som tänkte på omwändelse, ett afskräckande
exempel., du mitt lifs Gud, du allena wet de hemska tankar
och råd, jag här understundom fattade, från hwilkas utförande
blott din mäktiga hand och fasan för helwetet höll mig tillbaka!
Derom will jag ej för menniskor tala. Här sitter jag ännu
inför dig under din barmhertighet och dina wingars skugga!
Särskildt upprördes min sorg och flödade mina tårar, då jag fick
bref ifrån mycket fära wänner, mina syskon, fäder och barn i
Christus, eller sjelf skref till dem. Och det war underligt, att ehuru
förfallen min tro war, ehuru grufliga twifwel jag kände, kunde
jag dock på det warmaste lyckönska dem, som trodde, och hålla
dem såsom Guds änglar lyckliga och älskliga. Blott för mig war
allt förloradt.
”I denna belägenhet stref jag ändtligen till en gammal wän,
en upplyst och erfaren prost, C. E.. 8, om mitt tillstånd tin
mina närmaste wille jag icke skrifwa derom för att ej i förtid
oroa dem. Denne Herrens tjenare swarade mig på det mest
ömma och deltagande sätt. Summan af hans bref war, att jag
borde fortfara att läsa den mißtänkta gamla bibeln, om ock sa=
tan wid hwarje rad röte: Ho wet, om det är Guds ord! För
det andra att jag borde under bön ännu bida efter Herren
och derwid wäl wakta mig att föreskrifwa Honom något,
utan med wiljelös lydaktighet blott följa hans wink. Ja, käre
broder! så slutade han jag kan intet säkrare råd gifwa dig;
th jag wet intet wigtigare ord i denna sak af min Herre än
detta: Den som will Ïyda min wilja, han warder förnimmande,
om denna lärdom är af Gud; och åter: Odmjuken eder under
Guds mäktiga hand, på det Han må upphöja eder i sin tid.
-
”Detta bref ifrån den älskliga prosten gjorde wißt straxt ett
godt intryck på mig, wäckte ett litet hopp eller en aning, att jag
ännu en gång kunde komma till tron och ljuset; men det goda
intrycket förswann snart. De råd, som det innehöll, woro wißt
goba, men mig hjelpte de icke. Jag genomlefde åter några
bedröfliga weckor i grufliga anfäktningar. Omsider kände jag en
synnerlig lyst att få samråda med troende, helst muntligen, då
jag kunde genast få framställa mina inwändningar och höra, huru
dessa kunde beswaras. Men till hwilken skulle jag då wända
mig? Det borde wara någon upplyst och erfaren Andens man..
Wißt hade hufwudstaden många prester, men, tänkte jag, arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
