- Project Runeberg -  Teckning af Carl Olof Rosenii lif och verksamhet /
42

(1874) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42
Tredje Kapitlet.
-
tarena äro få; af Guds Ande lärda, pånyttfödda och
werksamma själasörjare stulle wißt höras af, ty en stad på berget är
ice fördold. Så tänkte jag. Men just i samma dagar fick jag
äfwen höra ett gny af en andlig werksamhet, som gick något
utöfwer det wanliga - ett forl af werldens smädelser. Allt
goda tecken. Det war nemligen en engelst prest, wid namn
Scott, omkring hwilken det rörde sig. Denne, tänkte jag,
praktiserar i själavård; han torde förstå sig på mina bekymmer.
Jag hade lust höra, hwad denne kan säga derom. Med sådana
tankar for jag in till Stockholm (i medio af Aug.) och uppsökte
pastor Scott. Drifwen af nöden steg jag in till den obekante
och omtalade snart hela mitt tillstånd. Derpå swarade han först
med några enkla och lätta anmärkningar öfwer denna
anfäktnings art i allmänhet. Sedan sade han: ”Herrn har studerat
och känner således de bewis för bibelns gudomliga ursprung,
hwilka i teologien wanligen förekomma?” Ja - ”Men jag
förstår, de gälla icke nu?” Nej. ”Ett, som är mycket enkelt
och just för deß enkelhet ganska kraftigt, will jag dock framställa,
nemligen detta: Om bibeln icke werkligt innehåller Guds ord,
såsom den sjelf försäkrar, hwilkens ord är det då? Är det onda
eller fromma menniskor, som sammansatt denna bok? Är det
möjligt, att onda menniskor haswa skrifwit en bok, som så anderift,
kraftfullt och djupt beskrifwer och fördömer just dem och deras
wäsende? Men lifa omöjligt är det, att fromma menniskor hafwa
kunnat skrifwa den, om den icke är sann; ty kunna wäl fromma
menniskor Hopdikta lögner och utgifwa dem för Guds ord?
märk! det ena århundradet efter det andra dikta på en och samma
stora, sammanhängande lögn; dikta händelser och underwerk, som
alla syfta på samma stora hufwudtanke och allt är lögn
och de utgifwa det för Guds ord! Kommer ock sådant öfwerens
med den heliga, kraftiga och höga ande, som råder i den heliga
Skrift? Korteligen, bibeln har wittnesbördet i sig sjelf, har en
sådan ande, att den, som känner henne men icke will tro, att hon
innehåller Guds ord, måste antaga de gröfsta orimligheter.”
Sådant talade Scott. Härwid gick en stråle af ljus och tröst
genom min själ, och några glädjetårar stodo mig i ögonen
det war ett ögonblick af hugswalelse, sådan jag på många
wecfor, ja månader icke haft. Jag kunde ingenting inwända utan
sökte blott kunna behålla den utsigt, jag hade fått. Nu
uppmanade han mig widare att under bön till Gud om hans
förbarmande fortfara att läsa bibeln.
-
”Men ännu war icke förloßningens timma slagen. Jag
tom hem, tänkte och tänkte åter en wecka och war åter i samma
mörker. Ett oändligt och oresonligt: ho wet? ho wet? gjorde
allting owißt för mig. Min hela själ war i ett så tjockt mörker,
i sådan förwirring och sållning, att jag icke såg det ringaste,
eller kunde behålla det, om jag ett ögonblick fattade det. Efter
en wecka besökte jag åter Scott. Han frågade, huru det gått,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 29 12:53:49 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roseniilif/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free