Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Tredje kapitlet.
och kommit till frid med Gud genom tron på Jesus och med
detsamma begynt den dagliga striden mot allà de andliga
fienderna. Sjelf berättar han om de närmaste yttre följderna af
denna inre förändring och denna strid sålunda: ”När jag kom
till Swerige, fanns här ingen engelsk kyrka och icke heller något
gudfruktigt engelskt folk att umgås med, hwarföre jag snart fände
mitt andliga lif aftyna och föll uti åtskilliga synder.
År 1825
gjorde jag en resa till England. Jag beklagade mig derunder
för en wan, att det icke fanns någon engelsk kyrka i Swerige.
Han rådde mig att gå till missionssällskapet och begära en
misfionär. Jag gjorde det, och de loswade att sticka öfwer någon,
så snart de kunde finna en passande ung man. Efter halftannat
år skickade de ock hit en Mr. Stephens. Något öfwer ett år efter
hans hitkomst begynte han predika på swenska. Men snart
befanns lokalen alltför otillräcklig för åhörarna. Denna lokal war
ett lusthus wid lilla Trädgårdsgatan, som under loppet af
fjorton år uppläts af excellensen C. de Geer. År 1830 återwände
Mr. Stephens till England, och samma år kom Mr. Georg
Scott i hans ställe samt började efter ett års wistande här att
predika på swenska. Den tilltagande trängseln i den lilla
bönefalen gaf snart Scott och hans wänner anledning att tänka på
uppförandet af ett särskildt kapell. År 1838 börjades byggnaden
af den s. t. engelska kyrkan. När wi begärde tillstånd att bygga
denna kyrka, gick Stockholms konsistorium in till konungen
med begäran, att predikningarna skulle inskränkas till engelska
språket, och att det icke skulle få hållas mer än en gudstjenst
hwarje söndag. De liberala tidningarna klandrade skarpt denna
tonsistorii åtgärd, hwilket framkallade en förswarsskrift af erke
biskop Wallin och konsistorium. Härpå swarade pastor Scott, och
fonungen bewiljade, utan afseende på konsistorii memorial,
wår begäran att bygga kyrkan, på de grunder wi förut anfört,
nemligen att predikningar skulle få hållas äfwen på swenska
språtet”. Trängseln i den lilla lokalen wid Trädgårdsgatan hade,
som sagdt war, gifwit pastor Scott och hans wänner anledning
att påtänka uppbyggandet af ett särskildt kapell. Hösten 1840
war kyrkan färdig och lördagsaftonen den 24 Okt. inwigdes den
af pastor Brandell från Norrland, som till ledning för
betraktelsen, märkligt nog, walt Ef. 55: 10, 11. Följande dag predikade
dawarande professor Thomander öfwer 1 Cor. 3: 1–51 i en
aftongudstjenst, som war talritt besökt.
Wi återwända nu till Rosenius. Wi hafwa sett, huru han
skref till en wän hösten 1839. Ferierna under den följande
julen tilbragte han i Stockholm, då han närmare lärde fänna den
lilla stara, som genom pastor Scotts predikan waknat upp ur
likgiltighetens sömn och börjat söka efter sanningen. Uti en frets
af wänner tillbragte han nyårsdagen 1840 och anmodades då
att på eftermiddagen tala något för dem. En underlig känsla
griper hjertat, då man med tanken på de strömmar af lefwande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
