Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pietisten.
73
till Honom, som gifwer wälsignelse till allt godt werk, att Han
måtte, om nemligen detta företag är Honom täckeligt, skänka det
önskad framgång, men om det ice är Honom till behag och för
de gudaktiga till nytta, låta det, ju förr desto hellre, warda om
intet”. Trenne tiotal äro förflutna, sedan detta skrefs, och
Pietisten går ännu ut öfwer landet. Till huru mycken nytta och
wälsignelse den redan fått wara för Guds stridande församling,
det skall först ewighetens ljus uppenbara.
-
Men had skulle den nya månadsskriften kallas? Detta hade
warit föremål för många öfwerläggningar. Ändtligen beslöt man
fig för det namn, Pietisten, den sedan burit, och af stäl, hwilka
i den första anmälan i Januari 1842 sålunda uttryckes: ”Tid=
ningens namn torde förefalla en och annan besynnerligt och illa
waldt. Till upplysning meddelas, att redaktionen med omsorg
eftersökt en benämning, som skulle tort och kraftigt uttala tid=
ningens art och ändamål, men har icke kunnat finna någon mer
motswarande behofwet än ”Pietisten”. Ordet är för den bildade,
färdeles den fromme, ett skönt, betydelserikt ord, och den olärde
förblir icke i okunnighet om meningen, då den förklaring, som
synes under namnet, kommer att, såsom stående rubrik, medfölja
hwarje tidningsnummer. Ordet Pietist har, medgifwom det,
blifwit af de lättsinniga mißbrukadt och såsom öknamn begagnadt
att dermed uttrycka försmädelse öfwer de om sin salighet
angelägna; men deruti ligger wißt icke någon anledning till
mißbelåtenhet med ordet å deras sida, som rätt uppfattat deß innehåll,
ty eljest måste man af samma anledning efterfkänka, snart sagdt,
alla heliga benämningar.
Detta namn ”Pietisten”, som nu är färt och dyrbart för så
många inom wårt land, hwilka i denna tidskrift funnit lif,
uppmuntran och ledning på salighetswägen, blef litwäl i början
ogilladt äfwen af flera uppriktiga wänner till företaget. För att
widare förklara deß rätta betydelse och derigenom häfwa
fördomarna deremot, gafs uti de följande numren (för Februari och
Mars) en beskrifning på hwad som egentligen menas med orden
”pietism” och en ”pietist”. Uti den första af dessa artiklar, om
”pietism”, heter det:
—
”Att pietism, både såsom sak och benämning, länge warit
fänd i Swerige så wäl som i andra länder, behöfwer inga bewis
för någon, som läst swenska kyrkans historia eller gjort sig bekant
med företeelserna inom denna kyrka. Benämningen har icke
alltid warit brukad i deß ursprungliga och rätta bemärkelse, men der
de mindre upplysta welat begagna den såsom ett smädeord, be=
tecknande efter deras mening ett swärmistt, stenheligt och skadligt
nit om gudaktigheten, har icke saknats försök att rädda den
innehållsrika benämningen från sådant mißbruk; ja, öfwerheten har
genom offentliga förbud gifwit tillfänna sitt mißhag, då ett så
wigtigt ord orättwist mißbrukades. Wi anföra endast ett exempel,
hemtadt ur Bælters kyrko-ceromonier, der det pag. 283 heter:
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
