Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosenii enskilda lif och werksamhet åren 1842 och 1843. 85
ningarna, ordets förkunnande wid de dagliga små samlingarna
i husen och enskild själawård småningom befästades i sin werk
samhet inom hufwudstaden och började att alltmer deri se en
gudomlig kallelse, woro dock wißt icke alla hans wänner wio
denna tid ännu ense med honom med afseende på den bana
han beträdt. En broder och wän sedan akademietiden, anställd
såsom prest i södra Swerige, uttryckte i bref till Rosenius, straxı
innan engelska kapellet tillstängdes genom tumultet den 20 Mars,
fin undran öfwer, att han predikade der och icke afslutade
studierna wid akademien för att sedan såsom prest ingå i kyrkans
tjenst. Rosenii swar till denne broder, skrifwet påskaftonen 1842,
wisar of hans tankar härom wid denna tid. Han skrifwer:
-
”nnu en paragraf om mig fielf. Du uttrycken sa
älffligt, så broderligt din undran, hwarföre jag fortfar att
predika i kapellet, icke gör ifrån mig wid akademien och sedan
går ut i min moderliga kyrkas tjenst. Ack, tro mig, det går
mig riktigt ömt till hjertat ibland, helst då presterliga bröder
skrifwa och tala till mig i denna ton. Jag känner mig ungefär
så, som jag föreställer mig Josephs känslor, då han, såld af fina
bröder, bortfördes af karavanen till Egypten och der ingick i
tjenst men en tjenst, som blef just dessa bröders räddning ur
hungersnöden. Tror du ice, att jag älskar min moderkyrka
framför alla, och, ehuru jag tror, att Christus äfwen inom andra
tyrkor har sina lefwande lemmar, och jag derföre älskar äfwen
de kyrkorna för Christi och de lemmarnas skull, då jag deremot
älskar den lutherska icke blott för dessa wigtigaste omständigheter,
(Christus är ju det wigtigaste i kyrkan?), utan ock derföre att
jag tycker wår kyrka har den renaste, fullkomligaste lära, och hon
deßutom är min moder jag säger: Ehuru mina åsigter äro
få der liberala, att jag ser Christus och hans lemmar äfwen
”extra ecclesiam” (sc. nostram) *), och att jag således tror
mig kunna tjena Christus och bruden, den ”ena, allmänneliga”
kyrkan, äfwen inom en annan kyrka, tror du icke, att jag dock,
af de nämnda orsakerna till förkärlek för wår kyrka, helst tjenar
henne? Och tror du, att jag någonsin tänkt tjena någon annan,
eller redan gjort det? Bort det! Jag åkallar himmel och jord,
Gud, menniskor och änglar till wittnen, att jag aldrig predikat
annat än en ren evangelist lutheranism. Och endast derföre
och såwida det tillåtits mig här (i kapellet), har jag här
predifat. Så will jag ock predika, hwarhelst det tillåtes mig. Läran
står öfwer alla strankor. Den är lika, hwarhelst jag uttalar den.
Men att jag tjenar methodismen, kan omöjligen förklaras såsom
sannt, om man med methodismen will förstå den ”wesleyanska”.
Men si, förstår du med methodism detsamma, som t. ex. det
P. wißt menade, då han säger i konsistorie protokollet (se Biet n:o
51), huru ”Scott spridt methodism ej blott inom hufwudstaden
*) Utom kyrkan (neml. wår).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
