Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosenii enskilda lif och werksamhet åren 1842 och 1843. 93
att hafwa hållit och bewistat sammankomster. Från denne
presterlige broder har jag nyligen haft bref, hwilket wisar, att ett
stort Herrens werk der fortgår. Deras rättegångsak är nu hos
tonungen, men emellertid fortfara de wäldeligen, förökas och
förstärkas, och många styfwa fiender falla till och blifwa såsom lam.
Så börja nu fälten här och der att grönska. Månne ej en
sommar nalfas? Wälsignelsens Fader gifwe oß wärtgifwande regn
och storm eller sol, allt efter hans wishet.
”Pietisten utkommer i dag med sitt sista nummer för detta
år. Pris ware Gud för det goda, Han detta år gjort oß! Många
prester haswa sistlidne månad strifwit till mig om Pietisten och
önstat deß fortfarande. Tack af hjertat, älskade broder, du, denna
tidnings upphof; tad för många bidrag dertill.*)
Men nu
måste jag slitas ifrån dig. Herren Gud wälsigne dig, ditt hus
och ditt arbete”.
-
På den beswärsskrift, som pastor Scott före afresan till
England inlemnat till öfwerståthållareembetet med anledning af
händelserna den 20 Mars, hade ändtligen följt det utslag, att
Scott ej mer skulle tillåtas att återwända till Swerige. Denna
dom stadfästades af konungen i början af det följande året.
Djupt fändes denna utgång af saken i Rosenii hjerta, hwilken,
såsom wi sett af hans bref till Scott, helst hade önskat att
arbeta wid sidan af denne bepröfwade man. Herren hade dock
annorlunda beslutit.
Om Rosenii werksamhet wid denna tid och sakens widare
utwedling få wi en åskådlig bild genom följande utdrag ur bref
till Scott, af den 25 April 1843:
”Ursäkta, att jag dröjt så länge, mer och mindre
twungen af min ständiga brådska, en följd af arbetet på twenne
tidningar, hwardagligt huspredikande, samråd med bekymrade
fjälar, brefwegling med prester, som nu till stor del öfwerflyttat
den korrespondens, de hade med dig, på mig, arme. Af polisen
äro wi ännu owidrörda. Hwad du derom yttrar är just, hwad
jag äfwen tänkt. De undwika affär, att ej frågan om swenst
mans religionsfrihet skall komma till lagligt afgörande. De känna
wäl, hwarest wi hålla till. Jag har ock warit werkligen glad
och tacksam till Gud för den nåden, att oaktadt den heliga elden
både brinner och äfwen lifwar själar omkring oß, så att många
af de fära wännerna äro flitiga i werksamheten för
medmenniskors upplysning, likwäl alltid en wishets och förstånds ande
hwilat på deras företag, ja, en ormasnällhet jemte
dufwoenfaldigheten, som gör, att lastarena icke fått rum. Kan wäl hända,
att härwid wäl mycken försigtighet, kanske feghet inblandar sig.
Hwad jag ock funnit sannt och träffande anmärkt är, att
”Swerige är mädt”, som du säger. Turturdufwan låter höra sig från
*) Dessa bidrag, af mer tillfällig beskaffenhet, uteslötos jemte annat
wid omtryckningen af de första årgångarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
