Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
Attonbe Kapitlet.
werksamheten wunnit insteg; ja att, fastän de wäl för egen del
wilja wara nyktra eller åtminstone måttliga*), de litwäl sky för
nykterhets-föreningar. Mot missionswerksamheten hafwa de wäl
inga skrupler utan sakna blott ledare deri. Dock har denna
werksamhet på sednare åren börjats inom wissa af dessa
nordligaste socknar. Men jag slutar min teckning af den norrländska
christendomen med att åter förklara, att här bland dessa enfaldiga
”läsare” träffar man det största antalet af lefwande christna,
jemfördt med folkmängden, och det mest lutherskt evangeliska och
warma lifi Christus, som nu finnes inom Swerige, deraf
kraftiga wäckelser ofta yppas och_spridas.
-
”Öfwergå wi till södra Swerige, finna wi der Herrens
plantering mer wårdad af trädgårdsmästare, lärare, mer ansad
och putsad, men kanske likwäl mindre frodig. Med andra ord,
man finner här i allmänhet icke den kraft till utweckling, det
djup i nådens erfarenheter som i norden. Wissa orter, der kraftiga
wäckelser och evangelii nåderegn nyligen gått fram, utgöra häri
undantag. De wäckta äro här, såsom äfwen i norden, mer eller
mindre skiljaktiga. Först är här, såsom alltid och allestädes, den
gamla striden mellan dem, som wilja genom lagen warda
rättfärdiga, och dem, som lärt mißtrösta på lagens werk eller wilja
intet annat weta än Jesus Christus och Honom korsfäst, finnande
i Honom både rättfärdighet och helgelse, finnande att tron, att
fröjden i Herren är wår starkhet och medför den sanna helgelsen.
Men sedan äro ock dessa hufwudafdelningar finsemellan af något
olika färger. Här äro de lagiska, ledda antingen af Murbecks,
Tollessons och Linderoths mer rent sinaitiska stämmor, eller af
en Schartaus scholastiskt theologiska och systematiserande
bättringsordning, eller af en Hoofs emphatiska och pathetiska röst. Då
hos Schartaus lärjungar råder mer stelhet, regeltwång och hos
dem en öfwerwägande wigt lägges på läran, hafwa Hoofs
lärjungar åtskilliga besynnerligheter för fig, nit om yttre ting, fläde
drägt o. dyl. Till de evangeliska åter höra dels några
medlemmar af Brödrakyrkan, dels andra lutherska christna, som
företrädeswis läsa och älska Luthers skrifter och andra med dem
öfwerensstämmande. På dessa sednare åren har ett mer evange
liftt ljus af ren lutherst anda här och der i södra Swerige brutit
fram och gjort rörelse och lif, der förut mest lagtwång och
formwäsende höllo de wäckta fångna, döda och liflösa. Ty lagen kunde
ingen lefwande göra. (Gal. 3: 21). Men då detta saliga ljus
af Christi flarhet lyst in i försmättande hjertan, har der ofta
händt, hwad i Luc. 15 står, att när den förlorade sonen så
oförstyldt, så hastigt och nådefullt blef af Fadrens kärlek omfamnad
och firade fröjdefest, wille den äldre brødren, som i sin blinda för-
*) Under nit om den ”chriftliga friheten” och farhåga för ”sjelfrättfär
dighet utan bättring och ny födelse”, kunna de ännu förkasta den absoluta
nykterhetens läror och hellre sjelfwa begagna sig af en måttlig ”aptitsup”.
De äro dock fanna, lefwande christna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>