Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åren 1848-1850.
167
ställen genom folkets eget läsande af Guds ord, bibeln och
anderika lärares skrifter (i första rummet Luthers) samt dessa ”läsares”
werksamhet bland sina grannar. Dessa sednare tillhöra
förnämligast de nordligare delarna af riket, der de dels icke ega prester
med andligt lif och sinne, som wilja och kunna leda de andliga
rörelserna, dels sjelfwa stundom hysa en wiß fördom mot allt
hwad prest heter och hålla sig från dem afstilda. Emellan dessa
egentligast så kallade läsare och de christna, som genom andligt
sinnade prester näras och ledas (hwilka dock äfwen kallas läsare,
så snart ordets kraft och werkan hos dem förspörjes), märkes i
allmänhet den skilnad, att de, som genom eget läsande kommit
till lif i Christus, äro wanligen mer grundliga i christendomens
hufwudläror, mer kraftfulla och nitiska, ehuru ock mer och mindre
instränkta, stundom ensidiga, icke fännande eller gillande något
mer, än hwad de sjelfwa i sina gamla böcker lärt. Men
härigenom haswa de en fasthet mot ”främmande lärdomswäder”, som
de andra sakna; ty allt, som i ringaste mån afwiker från Luthers,
Arndts m. fl. godkända läroböckers ord, förkasta de genast. Då
Eric Jansenismen inom de trakter af Norrland, der prester stå
i spetsen för de andliga rörelserna, från sanningen bortförde stora
ffaror af de wäckta, wann den inom bokläseriets gebiet knappt en
enda. (Sag will för tillfället bruka ordet ”bokläsare”, ehuru det
ej är ett allmänt namn). Det är ock märkligt att se, att
ingenstädes inom riket de lefwande christna äro så många i jemförelse
med folkmängden som i dessa botläseriets trakter. Der är ett
nit, en werksamhet för hwarandras wäckande, omwändande och
upplysande, som aldrig förspörjes, der all hjälawård är prestens
ensat. Och då deras synkrets är mer inskränkt, deras hela
wisdom är blott den nödwändigaste, om bättring och tro, synd och
nåd, rättfärdiggörelsen i Christus genom tron och helgelsen såsom
frukt af tron och Andens inneboende i hjertat, hållas deras
tankar och hjertan mer beständigt fästade wid de punkter, som gifwa
lif, som tjena till nyfödelse, lif och kraft i Herren, hwaraf mer
starka, friska andliga barn födas, ehuru, såsom redan är nämndt,
i wissa andra läror okunniga. Då jag jemför dessa med de
trogna i Stockholm och på andra ställen, der lärare meddela fina
barn flera ämnen för betraktelse och kunskap, uppkommer samma
skilnad som i det lekamliga mellan en grof, stark bonde och en
bildad stadsbo. Den förre med sin enkla näring, simpla bröd,
fift, mjölk och grofwa arbete har en stark kropp, frift hy och grofwa
lemmar, men ringa belefwenhet och stick; då deremot den bildade
stadsbon med sina utsökta och mångartade rätter, wekliga lefnad
och fina hyssning är ofta blet, swag och ömtålig eller sjuklig.
Undantag gifwas dock i båda fallen. Men såsom exempel på
den inskränkthet och brist på andlig bildning, som i högre norden
eger rum, må nämnas, att bland de hopar af eljest kraftfulla
och om den inre missionen nitiska, werksamma christna, som der
äro, ännu knappt något deltagande i nykterhets- eller missions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
